Can meditation aid in a situation of conflict? This paper answers that question.The reason I chose to examine this topic is due to own positive experiences that convinced me of the link between meditation and conflict resolution. I wish to bring more light on this topic and to faciliate further research within the area.Through analyzing material on meditation, meditation and emotion and emotion and conflict, I find here that some of the effects of meditation has a positive effect on our emotions and also that we can work through meditation to learn about the way we act on our emotions and also how we can learn to act to our advantage. I also show how emotions play a vital role in conflicts between individuals and groups and that it is most urgent that we use what means we have to work conflict to our best use. I believe that conflict has it?s place in society and that good things can come from it, but that we can work with the conflict so that it does not escalate out of proportion.

Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering.Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen.

Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

På alla arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

I arbetet som intensivvårdssjuksköterska vårdars inte bara patienten utan även anhöriga. När patienten är ett barn ställs högre krav på vården av anhöriga. Forskningen kring anhörigvård där patienten är ett barn fokuseras mestadels kring neonatalvården men det saknas forskning kring föräldrars upplevelser av intensivvården då barnen är mellan ett och arton år. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras barn vårdats på en intensivvårdsavdelning. I studien deltog sju föräldrar till barn som vårdats på en intensivvårdsavdelning under 2012.

Västsahara och Östtimor är två konflikter som ofta jämförs. Både har fått stöd från omvärlden och ockupationerna har blivit fördömda av FN. Bara Östtimor har fått en folkomröstning om självständighet genomförd, detta trots att många börjat acceptera Indonesiens makt över området. Vi undersöker på vilka punkter konflikterna skiljer sig åt för att därigenom få kunskap om varför utfallet blivit olika. Vi kommer fram till att det är religionen, naturtillgångarna och den väpnade kampen.

Denna undersökning handlar om hur vardagskonflikter kan se ut på en förskola med åldrarna tre till fem år. Studien har genomförts i två olika miljöer, inomhus och utomhus. Detta för att kunna se hur barn hanterar konflikterna inom de olika områdena, samt hur personalen förebygger konflikterna på förskolan och hur de bearbetar dem. För att få ett resultat har vi använt oss av observationer och av intervjuer med personalen. Vårt resultat av undersökningen visar på att konflikter handlar mestadels om föremål, utrymme, plats, makt och konflikter med sig själv.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården.

I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Att vara lärare innebär många saker men framför allt handlar det om att kunna leda människor. Lärares ledarskap påverkar elevernas lärande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad elever anser om lärares ledarskap och då främst vilka ledaregenskaper som kännetecknar en bra respektive dålig lärare.Arbetet består av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med åtta elever i åldrarna 9 respektive 15 år.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som är grundat på förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssätt samt genom att ha kul tillsammans. Det är även mycket viktigt att man som lärare har förmåga att lösa och hantera konflikter på ett professionellt sätt enligt eleverna..