När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Studier har visat att poliser arbetar i riskfyllda miljöer där de löper risk att skada sig eller i värsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 åren 92 poliser avlidit till följd av våld eller olyckor. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro har de senaste 5 åren legat ganska stabilt me-dans antalet anmälda brott i form av våld mot tjänsteman har ökat något. Med tanke på den risk-fyllda arbetsmiljön är det av vikt att poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvårdssituationer. De bör enligt intervjuad ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, åtgärda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjärtstopp.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas på intensivvårdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med sju kategorier. De två teman som framkom var Att vara överlämnad i andras händer och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att känna sig sårbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att känna sig trygg med personalen, att vårdas i en okänd miljö, att närstående fanns där och togs omhand, att minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och återbesök var uppskattat.

Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare.Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år.Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv.Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen.

Anafylaxi är en akut, oförutsedd, allergisk reaktion som kan uppkomma när som helst. Alla sjuksköterskor skall ha kunskap om anafylaxi, samt beredskap att ta hand om denna reaktion på ett korrekt sätt. I bakgrunden beskrivs den immunologiska mekanismen vid anafylaxi och allergi, symtom och behandling, samt det omvårdnadsvetenskapliga perspektivet. Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera och beskriva bidragande orsaker som ligger bakom osäkerheten kring anafylaxi och därmed ge en ökad kunskap om anafylaxi i sjuksköterskans professionella omhändertagande. Metoden som vi har använt oss av har varit litteraturstudie och sökning har skett via databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus.

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som kan orsaka livshotande sjukdom vid infektion av immunsupprimerade personer och skada fostret vid infektion av gravida kvinnor. Parasiten infekterar även livsmedelsproducerande djur som t ex nötkreatur och kan då ge upphov till infektiösa vävnadscystor som förekommer i bl a skelettmuskulatur. Detta gör konsumtion av kött till en viktig smittkälla, men vilken roll just nötkött spelar är inte klarlagt. Med anledning av detta har jag gjort en litteraturstudie avseende förekomsten av T. gondii hos nötkreatur.

 Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras både som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgå planerat kejsarsnitt. En förlossning är en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient på bästa sätt, bör hon förstå kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudteman: känslomässiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.