Sökresultat:
646 Uppsatser om Akut handläggning - Sida 28 av 44
"Hon Àr inte en i mÀngden". Personcentrerad vÄrd pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Introduktion: IVA Àr en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vÄrd Àr vÀlbeforskade omrÄden. Personcentrerad vÄrd Àr ett nyare begrepp inom omvÄrdnad som vi behöver förhÄlla oss till pÄ IVA. Person Àr ett komplext begrepp. En modell för att komma Ät kÀrnan i begreppet innebÀr att ta tillvara pÄ patientens berÀttelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.
Patientvila pÄ intensivvÄrdsavdelning under dagtid : Utopi eller verklighet?
Bakgrund: Patienter i behov av intensivvÄrd Àr Àven i behov av en plats av lugn och ro för lÀkning. IntensivvÄrden Àr en miljö som utsÀtter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att fÄ möjlighet till bÄde fysisk och psykisk lÀkning krÀvs fullstÀndig sömn. IntensivvÄrdspatienter har mer ytlig sömn pÄ grund av att sömnrytmen ofta Àr störd. Genom att vila mitt pÄ dagen i sammanhÀngande 90 minuter kan individen kompensera för en otillrÀcklig nattsömn.
PTSD : NÄgot som berör polisen?
NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.
PÄ liv och död : FrÄn arbetsmiljö till livförsÀkring
Studier har visat att poliser arbetar i riskfyllda miljöer dÀr de löper risk att skada sig eller i vÀrsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 Ären 92 poliser avlidit till följd av vÄld eller olyckor. Antalet anmÀlda arbetsolyckor med sjukfrÄnvaro har de senaste 5 Ären legat ganska stabilt me-dans antalet anmÀlda brott i form av vÄld mot tjÀnsteman har ökat nÄgot. Med tanke pÄ den risk-fyllda arbetsmiljön Àr det av vikt att poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvÄrdssituationer. De bör enligt intervjuad ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, ÄtgÀrda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjÀrtstopp.
"Ja dementa, det Àr ju det svÄraste" : En intervjustudie om hur kommunsjuksköterskan hanterar akuta hÀlsoproblem hos de demenssjuka patienter som bor pÄ sÀrskilt boende.
SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 mÀnniskor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebÀr förlust av intellektuella funktioner med försÀmrat minne, personlighetsförÀndringar och svÄrigheter att kommunicera. MÄnga vÄrdas pÄ sÀrskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohÀlsoproblem hos demenssjuka personer som bor pÄ sÀrskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre Ärs erfarenhet inom den kommunala hemsjukvÄrden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svÄrigheter att bedöma akuta ohÀlsotillstÄnd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av frÀmst lÀkare och undersköterskor vid bedömningen.
Frivilligt revisoranlitande för de svenska smÄföretagen : -En studie om vilka anledningar som finns till valet att behÄlla företagets revisor-
Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MĂlet var att pĂ examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocksĂ vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vĂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.
Ett glapp i tiden ? Patienters upplevelse av att vÄrdas i ventilator.
Indikationen till att vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr i praktiken att patienten bör övervakas pÄ grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebÀr att stÀmbanden Àr bortkopplade vilket i sin tur leder till svÄrigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien Àr att undersöka patientens upplevelse av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie pÄ upp till 10 Är gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen frÄn vÄrdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men ocksÄ till en tidsperiod prÀglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist pÄ kontroll.
MÀnniskors upplevelser av sin förÀndrade livssituation efter en traumatisk ryggmÀrgsskada
Varje Är skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmÀrgsskada. Livssituationen blir förÀndrad i ett ögonblick och beroende pÄ skadenivÄn i ryggmÀrgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmÀrgsskadade. MÀnniskan fÄr en ny livssituation att förhÄlla sig till, kroppen sjÀlen och anden förÀndras och pÄverkas. Syftet Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av sin förÀndrade livssituation efter en traumatisk ryggmÀrgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie dÀr kvalitativa artiklar granskades.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
Resande seniorer pÄ nÀtet
Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.
Personers upplevelse av att respiratorbehandlas pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med sju kategorier. De tvÄ teman som framkom var Att vara överlÀmnad i andras hÀnder och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att kÀnna sig sÄrbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att kÀnna sig trygg med personalen, att vÄrdas i en okÀnd miljö, att nÀrstÄende fanns dÀr och togs omhand, att minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och Äterbesök var uppskattat.
NödbostÀder pÄ Kungsholmen
Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.
PatientsÀkerhet och rÀtt vÄrdnivÄ vid akut sjukdom eller skada : En kvantitativ observationsstudie pÄ en akutmottagning
TIA Àr en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjÀrt-kÀrlhÀndelse, bland annat stroke. HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr beroende av levnadsvanor, dÀr lÄg nivÄ av fysisk aktivitet Àr en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar, bÄde primÀr - och sekundÀrpreventivt, Àr förÀndring av levnadsvanor. RÄdgivning om fysisk aktivitet bör bestÄ av individanpassade muntliga rÄd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som trÀffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det Àr inte kÀnt i vilken omfattning detta sker.
Patienters upplevelser av hur relationen och vardagen med partnern förÀndras efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie
HjÀrtinfarkt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. NÀstan 37 000 personer insjuknade i akut hjÀrtinfarkt Är 2006. Livet efter en hjÀrtinfarkt kan innebÀra stora förÀndringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förÀndras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.
VÄrdpersonalens skattning av strukturell empowerment och arbetstillfredsstÀllelse samt reliabilitetstestning av instrumentet CWEQ.???
Tidigare studier har visat att bristen pÄ strukturell empowerment pÄ vÄrdavdelning ofta leder till försÀmrad personalhÀlsa, sÀmre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsstÀllelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mÀter strukturell empowerment. Data gÀllande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gÀllande arbetstillfredsstÀllelse samlades in med en studiespecifik frÄga. Femtioen enkÀter delades ut, 43 personer svarade vid första mÀtningen och 39 personer vid andra mÀtningen.