Ambulanssjuksköterskor ställs dagligen i sin profession inför både akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krävande. Tidigare studier visar att en av de mest känslomässigt krävande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta är de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvårdnad och medicinsk kompetens är ofta de som först anländer till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys.

Under många år har människan försökt att kontrollera sin hund med hjälp av ett koppel fäst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra när de känner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet på promenad, vilket är problematiskt vid koppelträning. Man kan ta till en del olika hjälpmedel för att få hunden att sluta dra, men en del kräver både mycket kunskap och färdighet för att användas rätt. Ett av dessa hjälpmedel är helstrypet, ett slags halsband som dras åt runt hundens hals när hunden drar. Detta är framtaget som ett träningsredskap när man tränar med negativ förstärkning.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen.

Bakgrund: Anhöriga är en stor grupp människor som befinner sig i akutsjukvården varje dag och de kan ha en positiv effekt på sin närstående om de inte är allt för påverkade av situationen. Ett akut omhändertagande av en närstående kan resultera i kaos för hela familjen på grund av den stress och osäkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bästa positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krävande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet när en närstående behöver akut omhändertagande.

Varje år drabbas ungefär 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hälften av dessa får diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna får under lång tid genomgå många smärtsamma behandlingar där biverkningar och symtom upplevs som oerhört påfrestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenägenhet är ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar många varje år så uppmärksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer.

Aggressiva beteenden hos hundar är en vanlig orsak till att hundar lämnas in till omplaceringsorganisationer eller avlivas. Hundägare kan bli överraskade och rädda när deras hund plötsligt börjar morra och göra utfall när man närmar sig den medan den äter eller ska sätta sig bredvid den i soffan. Det finns flera olika teorier om varför hundar försvarar resurser som mat, föremål och liggplats mot människor och andra hundar. Ofta kopplas beteendet ihop med dominans och en vilja att ta makten eller en strävan efter att ta över ledarskapet. Nyligen har dock en teori som kallas zonförsvar presenterats av Freddy Worm Christiansen.

Bröstcancer/juvertumörer hör till de vanligast förekommande tumörsjukdomarna hos människa, hund och katt, men vad som orsakar uppkomsten av sjukdomen är till största delen okänt. Hos möss har man funnit ett virus ? MMTV ? som orsakande faktor. MMTV, Murine Mammary Tumor Virus, är ett retrovirus som kan verka som ett endogent virus eller som exogent agens med möjlighet att nedärvas till avkomman, bland annat via modersmjölk. Infektion sker via aktivering av B-celler, T-celler och andra lymfocyter som tar sig till juvervävnaden och infekterar denna.

Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Juvertumörer är de vanligaste tumörerna hos tikar och det finns olika typer av både benigna och maligna juvertumörer. De hormonella fluktuationerna som sker under östralcykeln driver utvecklingen av juvervävnaden och behandling med progestiner (syntetiska ekvivalenter till progesteron) för uppskjutande av löp har kopplats samman med förekomst av juvertumörer, vilket har lett till ett intresse för den hormonella påverkan på juvertumörutvecklingen. Hormonerna är i sin tur beroende av uttrycket av receptorer för att kunna ha effekt i vävnaden. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda uttrycket av hormoner och receptorer för progesteron, tillväxthormon (growth hormone, GH) och insulinliknande tillväxtfaktor (insulin-like growth factor, IGF) i normal juvervävnad och i benigna och maligna tumörer, såväl som deras påverkan på juvertumörutvecklingen. De intracellulära signalvägarna för progesteronreceptorer (PR), GH-receptorer (GHR) och IGF-I-receptorn (IGF-IR) är kopplade till cellproliferation och genreglering. De komplexa nätverken av signalvägar interagerar med varandra och en obalans i uttryck och reglering av hormoner, receptorer eller molekyler i cellen kan leda till att tumörer uppstår. Vid progestinbehandling har ökade nivåer av GH och IGF-I uppmätts och högst nivåer sågs i maligna tumörer.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..