Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Det råder hård konkurrens inom eventbranschen, eventbyråerna måste ständigt förbättras för att vinna nya och behålla befintliga kunder. Inom eventmarknadsföring är syftet ofta att ändra attityder och känslor hos deltagarna och för att veta huruvida en ändring har skett behöver effekten mätas. Genom denna rapport har jag studerat i vilken utsträckning effektmätning sker inom eventbranschen.Till min förvåning kom jag fram till att det är sällan som effekten mäts. Framförallt för att det är kostsamt att anlita ett marknadsundersökningsföretag, men också fo?r att det är tidskrävande.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös.Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden.Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna.Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades.Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar..

Landscape architecture is a visual profession, but other senses also affect our interpretation of a place. Sounds can give us a lot of information about an environment, and they are often perceived as positive. Despite this, research about outdoor sounds most often focus on the reduction of unwanted sounds ? noise ? but the absence of noise does not result in a good soundscape. To accomplish this, sounds we appreciate are needed.

Ett vanligt förfarande i parapsykologiska s.k. ganzfeldexperiment är attmed hjälp av vitt brus, som spelas upp i hörlurar, försöka omslutaförsökspersoner i ett slags totalt och oföränderligt perceptuellttillstånd. I föreliggande studie undersöks konsekvenserna av attanvända vitt brus som bakgrundsljud. 30 försökspersoner har lyssnattill åtta ljudslingor innehållandes fyra typer av brus vid två olikaljudnivåer, för att sedan i ett enkätformulär uppskatta hur dessa ljudpåverkat dem. Resultatet visar på signifikanta effekter av så välbrustyp som amplitud, och dessutom en signifikant interaktionseffektdem emellan.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Traditionell mätteknik innebär att instrument monteras i rör eller på andra sätt förs in i processen. Detta kan vara problematiskt vid svårhanterliga processfluider och i vissa fall ge missvisande analysresultat. Tekniken Aktiv Akustisk Spektroskopi, som bygger på att mäta en utsänd ljudsignals dämpning genom processfluider, kan dock kringgå detta. Mätinstrumentet med denna teknik kallas för Acospector och marknadsförs av företaget Acosense. Instrumentet är helt beröringsfritt och kan installeras och underhållas utan processtopp.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder.

A number of studies have been made to examine several aspects of voice production in individuals with different types of hearing impairments. Most of the studies were made to explore the impact that hearing aids have for people with severe or congenital hearing impairment. So far it has been confirmed that there are changes regarding voice production in these individuals. A group that has not been investigated regarding voice production to a larger extent are hearing aid users with an acquired hearing impairment. In the present study the voice production of seven individuals, four men and three women, with a moderate acquired hearing impairment is examined.

I detta arbete så har jag undersökt vilka skillnader som uppstår av att enbart producera låtar själv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre låtar själv, för att sedan presentera grundidéerna till låtarna (enbart akustisk gitarr och sång) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge några andra instruktioner än att spela vad de ansåg passa grundidén bäst. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka skillnader som skulle uppstå och försöka komma fram till vad som blev bäst. De två frågeställningarna jag har besvarat är, vad jag kan lära mig av instrumentalisternas approach till mina låtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera själv, kontra att producera i sällskap? Det jag kom fram till var att jag som låtskrivare och producent får ut väldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.