Den hÄllbara staden har blivit en mer angelÀgen frÄga i och med snabbvÀxande stÀder och i frÄgor rörande stadsplanering debatteras det ofta hur den hÄllbara staden ska uppnÄs. Ibland fÄr medborgarna vara med i processen och tycka till, ibland inte. Fokus i den hÀr uppsatsen Àr just hur medborgarna fÄr delta i samtalet, dvs. hurmedborgardialogen gestaltar sig. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda de metoder för medborgardialoger som existerar samt attundersöka metodernas för- och nackdelar.En avgrÀnsning Àr att jag har valt att undersöka medborgardialogersom förts under framstÀllandet av översiktsplaner.

Det finns flera olika möjligheter till prissÀttning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmÀnt accepterad metod. Vad Àr anledningen till att anvÀnda olika prissÀttningsmetoder och vilken metod Àr vanligast hos företag? Har det skett förÀndringar över tiden nÀr det gÀller val av prismetod? Det finns Àven olika motiv till att införa internprissÀttning i ett företag. Vad anser ekonomer, pÄ företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstÄ?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels ÄtgÀrder för att undvika negativa effekter.

Det finns flera olika möjligheter till prissÀttning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmÀnt accepterad metod. Vad Àr anledningen till att anvÀnda olika prissÀttningsmetoder och vilken metod Àr vanligast hos företag? Har det skett förÀndringar över tiden nÀr det gÀller val av prismetod? Det finns Àven olika motiv till att införa internprissÀttning i ett företag. Vad anser ekonomer, pÄ företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstÄ?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels ÄtgÀrder för att undvika negativa effekter.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för vÀrdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmÀssig verksamhet lagertillgÄngar, och fÄr dÄ tas upp till sitt verkliga vÀrde eller det samlade anskaffningsvÀrdet. Vid icke yrkesmÀssig verksamhet skall i allmÀnhet reglerna i inkomstslaget kapital tillÀmpas. GrÀnsdragningen mellan yrkesmÀssig respektive icke yrkesmÀssig mÄste bedömas efter omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om vÀrdering av derivatinstrument som skatterÀttsligt klassificeras som lagertillgÄng till verkligt vÀrde sÄ ser jag inte att de kommer att fÄ sÀrskilt stort genomslag, i vart fall inte under de nÀrmaste Ären.

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Trafikverket ansvarar för det statliga vÀgnÀtet i Sverige. VÀgnÀtet bestÄr av cirka15 500 broar som stÀndigt utsÀtts för olika former av nedbrytning. Broarnabehöver dÀrför underhÄllas med jÀmna mellanrum bÄde för att hÄlla broarna i ettbra skick och för att motverka att nedbrytningen pÄskyndas.Under de senare Ären har Trafikverket utformat en ny upphandlingsmetod avbrounderhÄll. Den gÄr ut pÄ att allt brounderhÄll för en region paketeras, i ett s.k.brounderhÄllspaket, som en entreprenör sköter i en femÄrig period. IbrounderhÄllspaketen ingÄr förebyggande underhÄll, avhjÀlpande underhÄll ochakut underhÄll.Syftet med det hÀr arbetet Àr att följa upp den nya formen att upphandlabrounderhÄll i paket.

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lÀrare pÄ gymnasiet som undervisar i Àmnet datorteknik. NÀr datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhÀllet. Skolan skulle anpassas till den rÄdande arbetsmarknaden. Demokrati och rÀttvisa tillsammans med jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet skulle uppnÄs genom att alla fick samma möjligheter. FörvÀntningarna var ocksÄ att ekonomiska vinster skulle uppnÄs genom en rationalisering.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en investeringsbedömning av en anlÀggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel Ät lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. UtgÄngspunkt Àr det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgÄr frÄn att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion Àr ett vÀrdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har dÀrför pÄ uppdrag frÄn Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning sÄ granskas investeringen bÄde ur ett ekonomisk och miljömÀssigt perspektiv. Den ekonomiska analysen bestÄr av en investeringskalkyl för tvÄ olika amorteringstider dÀr teorier för nuvÀrdesanalys tillÀmpas.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie var att jĂ€mföra effekterna av excentrisk isokinetisk trĂ€ning med och utan elektromyografisk biofeedback (EMG BF). För att uppfylla syftet anvĂ€ndes följande frĂ„gestĂ€llningar: Resulterar trĂ€ning med EMG BF i en större styrkeökning Ă€n utan? Ökar den viljemĂ€ssiga aktiveringsförmĂ„gan (AF) som ett resultat av styrketrĂ€ning? Blir ökningen Ă€nnu större om man dessutom anvĂ€nder sig av EMG BF-trĂ€ning? Finns det en skillnad i trĂ€ningseffekt hos antagonist-coaktiveringen mellan grupperna (med och utan EMG BF)?MetodI denna studie deltog 20 friska, fysiskt aktiva studenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Försökspersonerna delades slumpmĂ€ssigt in i tvĂ„ grupper. En grupp (n=10) genomgick trĂ€ning utan biofeedback (ejFB), och den andra (n=10) genomgick trĂ€ning med feedback (FB).

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.