Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmÄga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus frÄn miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuerSimuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYSTModulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCADSyftet var frÀmst att undersöka om det gick att fÄ fram ett teoretiskt fungerande system med avseende pÄ bÄde solceller och ventilation. Beroende pÄ vad resultatet blev skulle Àven ekonomin i projektet undersökas.Undersökningen visade att det teoretiskt ska gÄ att installera solceller för elframstÀllning som klarar av att tÀcka FTX-systemets elbehov pÄ Ärsbasis. Solcellerna bedöms Àven producera tillrÀckligt med el för viss övrig elkrÀvande utrustning under stora delar av Äret. Det visade sig Àven att det skulle gÄ att fÄ solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid pÄ 14 Är anvÀnds.

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Energi Àr nÄgot som mÀnniskan anvÀnt sig av genom hela vÄr historia men det var pÄ grund av industrialiseringen som behovet ökade markant. Stigande energipriser skapade med tiden ett intresse för att minska energikonsumtionen och nÀr elmarknaden avreglerades i mitten pÄ 1990-talet gavs ytterliggare ett ekonomiskt incitament för att hantera dessa frÄgor. Syftet med detta examensarbete var att undersöka energieffektivisering som koncept, vilka metoder som kan anvÀndas samt att pröva hur man arbetar med dessa frÄgor i praktiken.Energieffektivisering innebÀr att optimera anvÀndningen av den energin som tillförs och dÀrför Àr det viktigt att kartlÀgga hur energin anvÀnds. Om en hel anlÀggning ska undersökas kan det ske genom att kartlÀgga anlÀggningens totala energiförbrukning men nÀr utredningen istÀllet Àr mer avgrÀnsad kan det ske genom mÀtningar och tester pÄ den specifika utrustningen. Det Àr ocksÄ viktigt att förstÄ att en förutsÀttning för de olika metodernas framgÄng Àr tillgÄng pÄ relevant information.Resultatet av detta examensarbete Àr en sammanstÀllning av de olika delar som bör ingÄ i en energieffektiviseringsutredning samt en redogörelse för hur nÄgra av metoderna anvÀnds.

Avsikten med uppsatsen Ă€r att utvĂ€rdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nĂ€tverksdriven marknad. Studien Ă€mnar se till de övervĂ€ganden företag stĂ„r inför vid implementering av Anototeknologi, förĂ€ndringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nĂ„ syftet med denna undersökning anvĂ€nds kvalitativa intervjuer uppdelade i tvĂ„ fall med tvĂ„ slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som anvĂ€nds och stĂ€lls mot empirin Ă€r disruptiv, plattforms teori, nĂ€tverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material bestĂ„r av kvalitativ data erhĂ„llen frĂ„n intervjuer med tvĂ„ Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, tvĂ„ slutkunder: WĂŒrth Svenska AB och HemtjĂ€nsten i Sundbyberg, tre anvĂ€ndare av Anotopennan: tvĂ„ WĂŒrthsĂ€ljare och en hemtjĂ€nstarbetare, samt sekundĂ€rdata erhĂ„llen frĂ„n de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker Àr viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lÀrande (APL) samt nÄgra handledares syn pÄ sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vÄr undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid stÀller de rÀtta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bÀsta praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet Àr viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna ocksÄ att pedagogiskt kunnande hos handledaren Àr viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslÀrare i stort sett har samma syn pÄ vilken kompetens som Àr viktigast, nÀmligen yrkeskunskapen. NÄgot överraskande tog ingen av handledarna upp kÀnnedom om kursmÄlen som en angelÀgen kompetens.

BakgrundBarns inflytande Àr en rÀttighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade lÀroplanen, samt konventionen för barns rÀttigheter. Detfinns forskning som pÄvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lÀrande via inflytande. BÄde pedagoger ochbarn har, enligt forskning, mÄnga utmaningar och lÀranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika Äldersgrupperna ett till tre Är samt tre till fem Är. FrÄgestÀllningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens erfarenheter av att arbeta med vardagsrehabilitering pÄ sÀrskilt boende inom Àldreomsorgen. Författaren genomförde fem semistrukturerade intervjuer med vÄrdpersonal pÄ fyra olika sÀrskilda boenden i en kommun i Norrbotten, Sverige. Författaren anvÀnde sig av en sammanstÀlld frÄgeguide med tre huvudfrÄgor under intervjuerna. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vardagsrehabilitering som del i det vardagliga arbetet?, ?VÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt? och ?Arbetsgruppens roll och funktion?.

Turistdestinationen Hemavan-TÀrnaby i VÀsterbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsÀsongen. De berÀknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande Ären. En begrÀnsning för expansionen Àr bland annat att kommunikationen till omrÄdet Àr begrÀnsad. Detta skapar ett problem dÄ de inte har möjlighet att ta emot alla de gÀster som skulle vilja resa till Hemavan-TÀrnaby. Att sÀtta in fler avgÄende flyg till destinationen skulle kunna generera nya gÀster och vinster för orten, med det Àr Àven förenat med stora kostnader och dÀrmed ocksÄ stora finansiella risker.

FrÄgan hur ett företags resultat skall fördelas mellan Àgare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsÀttning. Företagets investeringsplaner, sÄvÀl som likviditet och kapitalbehov, framhÀvs som inflytelserika faktorer för dess utdelning. DŽSouza & Saxena (1996) understryker vidare Àgarstrukturens inverkan pÄ utdelningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera och beskriva viktiga faktorer som pÄverkar utdelningen i ett företag dÀr Àgandet Àr statligt.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Syftet med studien Àr att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i anvÀndandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvÀrdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strÀvan att informera och vÀcka ett intresse av tekniken som hjÀlpmedel i undervisningen har ocksÄ legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att anvÀnda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön Àr att studenterna kan lÀra sig hur det Àr att köra ett stort fordon, möjlighet finns likasÄ att öva pÄ oförutsedda kritiska hÀndelser.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvÄrd, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvÄrd och (3) svÄrigheter med gruppbaserad patientutbildning. MÄnga vittnade om att förÀndringsprocessen startade redan vid diagnostillfÀllet, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhÀmtning och tillÀmpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra vÀrdefull kunskap och stÀrkte och gav stöd Ät varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvÄrade framsteg i egenvÄrd exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.