SAMMANFATTNINGDatum:             2009-05-29Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoängFörfattare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson Handledare:     Ulla PetterssonTitel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och AhlsellProblem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking.

AbstractBakgrund & Problem:Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden.Syfte:Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanställa ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrån finansiella nyckeltal, dock efterfrågas mer information om företags ?mjuka? tillgångar (läs intellektuellt kapital). Den här uppsatsen undersöker om mängden redovisad information om det intellektuella kapitalet påverkar företagets börskurs och underpricing.

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fått utstå mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var då Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fått vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det är en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stämma Swedbank Robur, samt var en intresseväckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger något samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsättningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv påverkan på fondernas utveckling, för att fastslå orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes känsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förändra dess grundläggande antaganden.Studien baseras på 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt säte i Sverige där tidsintervallet sträcker sig mellan åren 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i både multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien påvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv påverkan i form av förklaringsvärde, på den riskjusterade avkastningen.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Detta examensarbete har genomförts vid Host Mobility AB i Göteborg. Host Mobility AB är ett ungt företag som utvecklar avancerade telematikdatorer och utvecklingsmiljöer för mobila applikationer. I dag erbjuder de flera olika telematikdatorer för olika tillämpningsområden och syften. Då Host Mobility endast har existerat i två år har de inte hunnit med att skapa en bred kundbas för sina telematikdatorer. Syftet med examensarbetet har varit att utreda och ta fram en systemlösning för ett mindre Fleet Management system vilket sedan skulle implementeras med Host Mobility AB:s telematikdatorer.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Problem/bakgrund: Det finns invandrare som efter flera års boende i Sverige av olika anled-ningar inte lyckats lära sig att tala och/eller skriva svenska i sådan utsträckning att det genererat till självförsörjning som följd av fast arbete eller anställning. Projektet som utvärderats har sin utgångspunkt i att försöka öka svenska språk och skrivkunskaper till dessa personer i en sådan utsträckning att det kan leda till självförsörjning och integrering i det svenska samhället. Språket ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för en integrering i det nya sociala landskapet. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie (innehållande flera kompletterande metoder) utvärdera ett kommunalt projekt som är under utveckling. Fallstudien omfattas av en målutvärdering och en processutvärdering; målutvärderingen problematiserar kring projektets långsiktiga målsättningar som består av integrering och stärkt självkänsla.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Draka Kabel Sverige AB i Nässjö. Syftet är att, för den kommande produktionsförändringen, utreda konsekvenser för materialflöde och lagerbehov av råmaterial. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av den kommande produktionsförändringen som medför en kapacitetsökning. För att göra en rimlig konsekvensanalys har dagens situation kartlagts. Underlaget för kartläggningen har utgjorts av intervjuer med de anställda på Draka Kabel Sverige AB och data från affärssystemet Baan.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushållen att köpa fjärrvärme från ett lokalt fjärrvärmeverk. Kunderna är då hänvisade att köpa från det företag som verkar där kunden bor vilket gör att det inte finns någon konkurrens på marknaden utan monopol uppstår. En marknad med monopol kännetecknas av att priserna inte sätts effektivt och i dagsläget varierar priserna på fjärrvärme mycket mellan olika städer. I år, 2014, är det högsta priset i Sverige för småhus som använder 20 MWh/år 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lägsta priset är 50,00 öre/kWh i Luleå.Att priserna varierar så pass mycket gör att marknadssituationen för fjärrvärme kan ifrågasättas. Många är skeptiska till den nu rådande situationen där fjärrvärmebolagen har monopol på fjärrvärme på sin ort.