De ökade marknadskraven på miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det är framför allt småföretag som drabbas av dessa krav som kommer främst från företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem är inte kostnadsfritt, anses vara krångligt och är förknippat med osäkerhet kring effekterna. Trycket på miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvändigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vår uppsats var att undersöka orsaken till varför småföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, främst effekter av ekonomisk karaktär.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Syftet med denna uppsats är att:? ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.? undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.? undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ?öronmärkta? pengar till kommunerna.Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ?policy? för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt..

Kontext. Inom speldesign är terräng ofta en viktig aspekt, särskilt i sammanhanget med spelare som ska aktivt interagera med terräng. Dess utformning och design kan både positivt och negativt påverka hur spelaren uppfattar spelet.Mål. I detta arbete beskrivs ett arbete i terränggenerering och om terräng kan påverka spelaren i ett interaktivt media för att få bättre förståelse inom ämnet. Har terrängen en påverkan på hur spelaren uppfattar situationer i spel samt deras sätt att spela? Kan den påverka om de uppfattar upplevelsen som negativ eller positiv? Vad är mest påverkande för en spelare och hur?Metoder.

Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt yrke än vad männen var..

Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.

Syftet med studien är att undersöka några lärares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprättandet, genomförandet och uppföljning av åtgärdsprogram. Vår studie är förlagd till två skolor i två olika kommuner i Västsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vår undersökning på är lärare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en så övergripande syn som möjligt kring arbetet med åtgärdsprogram. I studien deltog fyra lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den är en väl fungerande metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvärld.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.