Sökresultat:
3211 Uppsatser om Aktivt lärande - Sida 60 av 215
Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?
Bakgrund och problem:Ă
r 2011 anmÀldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Àr det nÀst vanligast anmÀlda ekonomiska brottet. Det Àr ett vÀxande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mÄste anvÀnda ÄtgÀrder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhÀllet, exempelvis genom att skapa en orÀttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Àven skada och hota förtroendet för nÀringslivet samt leda till en dÀmpad tillvÀxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Àr ett omfattande problem sÄ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjÀlv, dÀrför Àr samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka ÄtgÀrder de brottsförebyggande myndigheterna anvÀnder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvÀnt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vÄrt uppsatsarbete.
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige
Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.
Skolmedling
Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.
AffÀrsÀnglars investeringsmotiv och investeringsstrategier
För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ.
Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.
Förskolepedagogers arbete mot mobbning inom förskolan
Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.
Flaska för mineralvatten
Syftet med detta projekt var att ta fram ett sÀljande koncept av flaskan och Àven etiketten till mineralvatten. Problemet med dagens vattenflaskor som finns pÄ den ryska marknaden Àr att samtliga har liknande utseende, form och riktar sig till samma mÄlgrupp. MÄlgruppen flaskorna riktar sig till Àr sportintresserade mÀnniskor och de som lever ett aktivt liv. Till 90 procent Àr flaskorna gjorda utav PET -plast.MÄlsÀttningen för mitt projektarbete var att produkten ska sÀljas till restauranger/krogar, caféer, utstÀllningar, hotell, mÀssor och vid andra speciella tillfÀllen. Tanken Àr att skapa och erbjuda en exklusivare produkt för kunderna och dÀrmed kunna öka vattnets vÀrde.
Konstruktion av en autonom, tvÄhjulig robot, aktivt balanserad med vinkeljusterad rotor
Att balansera en tvÄhjulig robot har traditionellt innefattat nÄgon form av Äterkoppling till dedrivande hjulen. Den hÀr rapporten Àmnar redogöra för hur sÄvÀl design- somkonstruktionsarbetet av en aktiv sjÀlvbalanserande robot pÄ tvÄ hjul kan gÄ till. De idéer samtlösningar presenterade hÀr skiljer sig frÄn konventionella tvÄhjuliga robotar och anvÀnder sig avluftströmmen frÄn en rotor för att balanseras. Den fÀrdiga prototypen utnyttjar kraften genereradi en rotor, med kontrollerbar anfallsvinkel, för att balansera kroppen mellan tvÄ parallella hjul.Rapporten Àr resultatet av ett fördjupningsarbete inom Mekatronik, som en del av enKandidatexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige. Roboten bedöms eftersin prestation i en tÀvling mot liknande robotar pÄ bland annat punkterna hastighet ochinnovativa lösningar.
LÀsförstÄelse ur den enskilde individens perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka hur resultaten i lÀsförstÄelse frÄn DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jÀmföra detta med den enskilde individens perspektiv pÄ sin lÀsförstÄelse.
Med en kvalitativ metod har jag gjort en jÀmförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid pÄ resultaten av DLS-tester i Är 4, 6 och 8. DÀrefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp pÄ fyra elever.
Elevernas resultat frÄn DLS- testen tyder i de flesta fall inte pÄ en positiv utveckling av elevernas lÀsförstÄelse frÄn Är 4-8.
Fuzzy front end ur ett ledarskapsperspektiv: en studie av fyra företag
Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill sÀga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrÄn ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det Àr en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna pÄ Milko, SkÄnemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillÀmpas i stor utstrÀckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anstÀllda.
Risk- och granskningshanteringsarbetet i större och medelstora börsnoterade bolag utan internrevisionsfunktion
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.
Den tredje pedagogen i Reggio Emilia inspirerade förskolor : En genuskritisk granskning av lÀrmiljöerna
I lÀroplanen för förskolan stÄr vÀldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lÀrorik. En av tolkningarna av lÀrmiljöerna Àr att anvÀnda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lÀrmiljöerna Àr att dessa skall utgÄ frÄn barnen, frÄn individen och att alla hundra sprÄken skall anvÀndas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fÄngade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.
FörÀldrars och gruppledares upplevelser av förÀldrastödsprogram
Studien syftade till att öka förstÄelsen för hur förÀldrar och gruppledare upplevde förÀldrastödsprogrammen Aktivt FörÀldraskap, Connect, COPE, KOMET och LedarskapstrÀning för tonÄrsförÀldrar samt om det fanns en skillnad mellan hur förÀldrarna uppskattade de olika programmen. I enkÀtstudien deltog 306 förÀldrar och svaren analyserades kvantitativt och kvalitativt med innehÄllsanalys. Connect utmÀrkte sig genom att vara uppskattat i mindre grad Àn övriga program. FörÀldrars beskrivningar av vad kursen betytt för dem tydde pÄ att kursen bidragit till att utveckla ett gott förÀldraskap. FörÀldrar hade positiva och negativa syn-punkter kring kursinnehÄll, kursupplÀgg och ramar.
Datorns betydelse i skolan Är 2014 : Elevers upplevelser av datoranvÀndningen i lÀrandet.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..
Barns upplevelser av postoperativ sm?rta ? en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.