Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk Aktivt arbete och individer med ett fysiskt inAktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt Aktivt arbete och individer med ett fysiskt inAktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt Aktivt arbete och individer med ett fysiskt inAktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

I denna rapport redovisas modellbyggande av ett aktivt stötdämpningssystem till en formulabil. Stötdämparna som har använts i modelleringsarbetet är av MR-teknologi (Magneto Rheological). Dämpningskaraktäristik för MR-dämparna har tagits fram genom tester samt databehandling med mjukvaran Matlab. Genom användandet av modellerings- och simuleringsprogrammet Dymola (Dynamic Modelling Laboratory) med dess olika komponentbibliotek har flera delmodeller skapats för stötdämpningssystemet. Dessa modeller är baserade på fysikaliska relationer och de sätts sedan samman till en hel modell av systemet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva förändringsagentens strategier och arbetssätt för att hantera motstånd vid en förändringsprocess. Motståndet är kategoriserat i öppet/aktivt, öppet/passivt, dolt/aktivt och dolt/passivt motstånd. Vi har använt oss av en teoretisk referensram som behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd, förändringsagenter samt dess strategier och arbetssätt. Utifrån den teoretiska referensramen har vi studerat en förändringsprocess vid Norrbottensteatern, där vi har intervjuat förändringsagenten tillika teaterchefen. Utifrån vår empiriska illustration har vi funnit att förändringsagenten har använt sig av en karismatisk förändringsstrategi.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det går att öka elevernas läsförståelse genom att aktivt arbeta med läsinlärning under sjuveckorsperioden som praktiken varade. Utvecklingsarbetet genomfördes under höstterminen 2003 i skolår 3 under grundskollärarutbildningens sista termin. Eftersom undersökningen avsåg att mäta om det gick att öka elevernas läsförståelse använde vi oss av tre olika metoder, kartläggning genom test och frågeformulär, ostrukturerade observationer och boksamtal. För att vi skulle få ett så bra resultat som möjligt ingick hela klassen som bestod av 22 elever i undersökningen, men i samråd med praktikhandledaren gjordes en urvalsgrupp bestående av fem elever. Detta för att möjliggöra en uppföljning och sammanställning av arbetet under denna tidsbegränsade period.

Fonder och fondsparande är något som berör nästan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrågasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jämfört med de passivt förvaltade dito verkligen är motiverade då de inte anses ge något mervärde tillbaks till sina sparare. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut är motiverade eller om en sparare istället bör välja de billigare indexfonderna. För att kunna svara på syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett Aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett Aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett Aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Rapporten visar på hur eleverna på en skola ser på skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgår ifrån elevernas och två ur personalens syn på hur det drogförebyggande arbetet fungerar på deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, även om det inte finns något uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med föräldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet när eventuella problem uppstår. Studien visar även att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.