Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

82 stycken personer motsvarar det totala antalet sjukhuskuratorer som arbetar medsomatisk vård på de Sahlgrenska sjukhusen. Uppsatsens respondenter motsvarar cirka58 % av dessa.47 stycken sjukhuskuratorer har via en enkät besvarat frågor gällande sinaupplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll samt status i en naturvetenskaplig kontext.Sjukhuskuratorerna stöter inte sällan på utmaningar där ett tydliggörande av yrkesrolloch yrkesidentitet blir nödvändiga grundstenar för ett varaktigt och funktionelltarbetsklimat. Yrkesrollers avgränsning och inramning skapar förutsättningar, ger frihetmen exkluderar och inkluderar likaså. Att befinna sig i en kontext där man stundom kankänna sig som en främmande fågel bland de som har mer självklara roller i detprofessionella samspelet kan yttra sig och få som konsekvens att en otydlighet iyrkesrollen tar sin plats. Då man inte kommer från samma vetenskapligt vedertagnautbildningsbakgrund ger detta olik förförståelse och syn på den värld man arbetar i.Frågeställningar runt sjukhuskuratorns tydlighet, organisation, personligtengagemang, det akademiska spåret och legitimation diskuteras.

Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv.

Bakgrund: Oavsett vilken arbetsplats en sjuksköterska arbetar på är sannolikheten stor att en omvårdnadssituation av patienter i livets slutskede äger rum. Sjuksköterskor bör därför skaffa sig kompetens inom palliativ omvårdnad för att kunna erbjuda den kvalitet och vård som dessa patienter kräver.Syftet: att med denna studie beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt arbete med patienter i palliativ vård samt vilka hanteringsstrategier en sjuksköterska kan använda sig av för att hantera sina egna upplevelser i sitt arbete med palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, 9 med kvalitativ design och 2 med kvantitativ design.Huvudresultat: Genom att vårda människor i livets slutskede upplevde sjuksköterskor en känsla av att göra skillnad som räknas. Arbetet med palliativ vård och att dagligen arbeta nära döden var för vissa ett kall. Att finna sig själv i sådana situationer gjorde att många fann sig själv i sin professionella roll som sjuksköterska.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Syftet med uppsatsen är att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt märkes budskap i organisationen. Vi vill få insikt i vilka processer som föregår en trovärdig löftesintegrering samt se hur dessa påverkar medarbetaren i interaktionen med märket. Då vi uppfattar att det är människan och dennes inneboende tolkningar som är viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vår studie är induktiv då vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign där momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingår.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.