Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-Aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-Aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-Aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-Aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design.

Den ökade globala konkurrensen har resulterat i att många företag försöker uppnå konkurrensfördelar genom att ingå i olika sorters allianser. För att en allians ska bli framgångsrik spelar integrationsprocessen mellan företagen en viktig roll. Under denna process uppstår ofta problem som är kultur- eller personalrelaterade vilket innebär att Human Resource funktionen får betydelse för hela alliansens framgång. Vi har i vår uppsats undersökt vilka värdeskapande HR-Aktiviteter som måste skyddas i samband med en allians, för att förhindra att det enskilda företagets unika värdeskapandemöjligheter förstörs. De företag som ingick i studien var Astra Zeneca, Volvo och Stora Enso.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande Aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande Aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande Aktiviteter ? de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att handleda hemtjänstpersonal för att främja äldres Aktiviteter. Åtta distriktsarbetsterapeuter verksamma inom Norrbottens läns landsting intervjuades utifrån en huvudfråga. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori: ?Handledningsområden och tillvägagångssätt? och tre underkategorier: ?Betydelsen av tid och resurser?, ?Betydelsen av kunskap och rehabiliterande tänkande?, ?Betydelsen av kommunikation och goda relationer?. Resultatet visade att distriktsarbetsterapeuterna handledde hemtjänstpersonalen för att lära ut ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt men att både distriktsarbetsterapeuternas och hemtjänstpersonalens tidsbrist samt skillnader i yrkeskulturer påverkade främjandet av äldres Aktiviteter negativt.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i Aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade Aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka Aktiviteter som använts, vilka Aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsAktiviteter, bords- och spelAktiviteter, skapande Aktiviteter, konst- och kulturAktiviteter, rörelseAktiviteter, utomhusAktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande Aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella Aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Detta examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer, där syftet var att beskriva personers erfarenhet av hur trötthet efter stroke påverkade utförandet av dagliga Aktiviteter. I studien framkom det att trötthet påverkade utförandet av dagliga Aktiviteter hos personer som fått en stroke, långt efter insjuknandet. För att möjliggöra ett utförande av Aktiviteter trots trötthet var det av vikt att finna balans mellan vila och aktivitet vilket det fanns svårigheter att finna. En obalans mellan vila och aktivitet innebar ett försämrat aktivitetsutförande hos informanter. Att ha motivation till och att engagera sig i meningsfulla Aktiviteter samt stöd av närstående var betydelsefullt för informanter i samband med att påbörja och slutföra Aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla Aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av Aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa Aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa Aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa Aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa Aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens Aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att Aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika Aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa Aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Syftet med studien är att utifrån hemtjänst personalens erfarenheter få en förståelse för vilket behov äldre personer i eget boende har av kreativa Aktiviteter. Urvalsgruppen bestod av hemtjänstpersonal från fyra kommuner, fördelat inom två län med en medelarbetstid i hemtjänsten på 18 år. Datainsamlingen inhämtades i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Tre huvudfrågor med följdfrågor låg till grund för intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier vilka belyste och gav förståelse för behovet av kreativa Aktiviteter, dessa var: ? Faktorer som påverkar behovet av kreativa Aktiviteter?, ?Uppmärksammat behov av kreativa Aktiviteter? samt ? Kreativa Aktiviteter ger livslust?.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa Aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa Aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa Aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa Aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens Aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att Aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa Aktiviteter.  Kreativa Aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa Aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa Aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga Aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av Aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att Aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva Aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de Aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga Aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla Aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens Aktiviteter.