Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som anvÀnds nÀr matematik uttrycks.         FrÄgestÀllningarna Àr vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn anvÀnder nÀr de uttrycker matematik. Arbetet Àr en kvalitativ studie och metoden som anvÀnts Àr observationer av barns lek inomhus pÄ förskolan. Resultatet utgÄr frÄn fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; rÀkna, lokalisera, mÀta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter Àr kopplade till förskolans lÀroplan.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd ges oberoende av diagnos och Älder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende frÄn person till person. Syftet med studien Àr att undersöka hur bÄde sjuksköterskan och patienten ser pÄ autonomi och vÀrdighet vid palliativ vÄrd. Metoden som valts Àr litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad barn pÄ ett fritidshem tycker om att göra pÄ sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen Àr att se vilka aktiviteter som barnen vÀljer att göra nÀr de befinner sig pÄ sitt fritidshem och vad de vÀljer att göra nÀr de inte Àr dÀr. Den tar ocksÄ reda pÄ huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska fÄ en meningsfull fritidshemsvistelse.FrÄgestÀllningar:Vad tycker barnen om att göra pÄ sin fritid? (bÄde utanför och pÄ fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn vÀljer att inte vara pÄ fritids och vilka gör att de vill vara dÀr? (gÀller de som fÄr gÄ hem sjÀlva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen bestÄr av enkÀter som Àr ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar pÄ att mÄnga mellanstadiebarn som fÄr gÄ hem sjÀlva efter skoltid vÀljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns mÄnga aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför nÀr de Àr lediga och som inte utövas pÄ fritidshemmet.

Bakgrund Dagens samhĂ€lle stĂ€ller allt större krav pĂ„ den enskilde individen att bidra till ett hĂ„llbart samhĂ€lle, dĂ€r Ă„tervinning av förbrukade material Ă€r en del. Samtidigt talas om tillgĂ€nglighet för alla individer i samhĂ€llet och lika rĂ€ttigheter.Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsĂ€ttningarna i miljön ser ut vid Ă„tervinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun.Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrĂ„n egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mĂ„tt frĂ„n svensk lagstiftning angĂ„ende byggnormer för tillgĂ€nglighet. Urvalet skedde genom bekvĂ€mlighetsurval.Resultat Observationerna av Ă„tervinnings-/miljöstationerna indelades i Ă„tta kategorier, utifrĂ„n typ av station. De hinder som observerades var för höga/lĂ„ga kĂ€rl, otillrĂ€ckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor pĂ„ Ă„tervinningskĂ€rlen.Slutsats Samtliga observerade Ă„tervinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket pĂ„verkar möjligheten till sjĂ€lvstĂ€ndig Ă„tervinning. .

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförÀndringar. EgenvÄrd Àr betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkat patienters förmÄga att utföra egenvÄrd vid diabetes typ 2.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare Àn en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen Àr tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försÀmrad motorisk förmÄga. Parkinsons sjukdom pÄverkar inte bara personens fysiska funktioner utan Àven det psykiska vÀlbefinnandet.

Examensarbetet FörskolegÄrden ? möjligheter, begrÀnsningar och platser, har som syfte att belysa frÄgorna: Vad vÀljer barnen att göra pÄ förskolegÄrden? Vilka möjligheter finns pÄ förskolegÄrden? Vilka begrÀnsningar finns pÄ förskolegÄrden? och Vilka Àr barnens platser pÄ förskolegÄrden? Som hjÀlp för att belysa dessa frÄgor har observationer och barnsamtal genomförts pÄ en förskola. Resultatet visar att barnen Àr sysselsatta pÄ olika sÀtt, pÄ förskolegÄrden men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klÀttra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar Àr hur barn anvÀnder och manipulerar material. Möjligheter och begrÀnsningar vi sÄg i resultatet handlar om regler, förskollÀrares förhÄllningssÀtt och tillgÄng till material samt gÄrdens utformning. PÄ grund av förskolegÄrdens tillgÄng till naturmaterial var visst material, sÄsom ekollon och pinnar, alltid tillgÀngligt.

Diabetes Ă€r en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner vuxna diabetiker i vĂ€rlden. År 2025 kommer antalet vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvĂ„rden Ă€r kost, motion och egenvĂ„rd. Det finns ofta en livsstil som lĂ€nge inneburit övervikt, inaktivitet och dĂ„liga matvanor.

SammanfattningBakgrund:Med en vÀxande Àldre befolkning följer nya krav för   att förbÀttra hÀlsa, sjÀlvstÀndighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmÄgor skapar kÀnsla av vÀlbefinnande, positiv sjÀlvbild samt   ökar livskvaliteten för Àldre. Det ingÄr i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hÀlsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den Àldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att frÀmja aktivitet hos Àldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hÀlsofördelar, kunskap om lÀmpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   Àldre i hÀlsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:HÀlsoförebyggande insatser bör komma redan pÄ det stadium dÄ den Àldre   Àr relativt frisk och har förmÄga till egenvÄrd.

Att förlora sitt barn Àr den svÄraste förlust en förÀlder kan uppleva i livet. Sorgen blir pÄtaglig och livet raseras pÄ ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet sammanstÀlldes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

Bakgrund: VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO), rÀknar med att unipolÀr depression kommer bli allt vanligare och att det Är 2020 kommer klassas som det nÀst största hÀlsoproblemet i vÀrlden. Detta medför att sjuksköterskor kommer att trÀffa pÄ dessa patienter inom alla vÄrdenheter. För att kunna utföra omvÄrdnadsarbetet pÄ ett optimalt sÀtt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes.