De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med studien har varit att undersöka hur den Àldre ser pÄ sin egen sjÀlvbild efter att ha flyttat till ett sÀrskilt boende, om nÄgra förÀndringar har skett och vad som kan pÄverka sjÀlvbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvÀmlighetsurval och genomfördes sedan pÄ sex respondenter boendes inom ramen för sÀrskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i sjÀlvbilden, dvs. kÀnslouttryck som legat nÀrmast till hand under livet och som de Àldre identifierat sig med, stod oförÀndrade. Detta trots en förÀndrad livssituation i och med flytt till sÀrskilt boende och behovet av hjÀlp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmÄgor i sjÀlvbilden som de Àldre identifierat sig med genom livet hade förÀndrats.

Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en progressiv sjukdom som kÀnnetecknas av kronisk luftvÀgsobstruktion. Den frÀmsta orsaken till sjukdomen Àr rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt Àrftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebÀr begrÀnsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begrÀnsningar i livet.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan pÄ den Àldres hÀlsa. Att bli Àldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan pÄverka den enskildes förmÄga att leva som förut. MÀnniskans behov och funktionsförmÄga kan förÀndras med Ären liksom tillgÄngen pÄ organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva Àldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro nÀr de bor pÄ sÀrskilt boende. I studien deltog Ätta personer som bodde pÄ sÀrskilt boende-sjukhem som inte sjÀlva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

KartlÀggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med lÄngvarig smÀrta som stÄtt i kö till interdisciplinÀrt smÀrtrehabiliteringsprogram i ett Är eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under tvÄ dygn samt ett egenhÀndigt utformat frÄgeformulÀr med kompletterande uppgifter angÄende livssituation. Denna pilotstudie pÄ tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vÄrd och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade Àven olikheter angÄende antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begrĂ€nsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att fĂ„ en förĂ€ndrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förĂ€ndras; Att göra det bĂ€sta av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som brĂ€cklig, otrygg, förbryllande och opĂ„litlig. SjĂ€lvkĂ€nslan pĂ„verkades och identiteten upplevdes hotad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom Àldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom Àldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund sÄ speglas detta i urvalet av informanter. HÀlften hade social omsorgsutbildning och hÀlften annan utbildning, detta för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ begreppet. Resultatet gav inte nÄgon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svÄrdefinierat eftersom det omfattar ett stort omrÄde.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som karaktÀriseras av smÀrta, trötthet och stelhet och sjukdomen Àr vanligare hos kvinnor Àn hos mÀn. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smÀrta vid fibromyalgi. KASAM anvÀndes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanstÀllts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt HÀlsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus pÄ etiska övervÀganden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med urininkontinens. Studien baserades pÄ 16 vetenskapligt publicerade artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att försöka dölja den genanta inkontinensen, att lÀra sig strategier för att Äter fÄ kontroll över blÄsan, att livet kretsar kring toaletter, att hÄlla sig ren och att anvÀnda inkontinensskydd, att livet och förmÄgan att leva det förÀndrats. Resultatet visade att mÀn var generade och försökte hÄlla lÀckaget hemligt för omgivningen. De tyckte att det var pÄfrestande att mista kontrollen och hade svÄrt att ÄterfÄ kontrollen utan hjÀlp, hjÀlp som de inte ville söka.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.