Att genomgÄ en amputation kan upplevas som en stor livsomstÀllning dÀr patienten behöver acceptera förlusten av kroppsdelen för att kunna gÄ vidare med sitt liv och uppleva en god livskvalitet, trots en kvarvarande grundsjukdom. Patienten genomgÄr en transition och lÀr sig hantera sin nya situation och finner mening och begriplighet. Genom en kÀnsla av sammanhang kan patienten fÄ en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som pÄverkar patientens livskvalitet efter en amputation av nedre extremitet pÄ grund av diabetes eller kÀrlsjukdom. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl, dÀr inklusionskriterierna var amputation av nedre extremiteter som genomförts pÄ grund av diabetes eller kÀrlsjukdom.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

Följande kartlÀggande undersökning berör omrÄdet kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet Àr att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt nÄgra barn och att utifrÄn nÄgra pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gÀllande mÄl i lÀroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. JÀmförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehÄll och den valda verksamheten dÀr kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna faststÀlla vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen Àr mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser pÄ mÄlen i lÀroplanen i relation till bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet.

UtmÀrkande för morgondagens IS Àr att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stÀllet för att nyutveckla. DÄ det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som Àger rum dÄ morgondagens IS ska utvecklas Àr det av yttersta vikt att arbeten vars syfte Àr att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vilka olika aktiviteter som gÄr att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, dÄ ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad pÄ att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen dÄ ett IS ska vidareutvecklas, har en enkÀt- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts.DÄ det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras dÄ ett IS ska vidareutvecklas:· Fatta beslut· Utföra undersökningar med hjÀlp av informationsinsamlande aktiviteter· Författa dokument· Deltaga i diskussionerDet erhÄllna resultatet innebÀr en god plattform att utgÄ ifrÄn dÄ ytterligare forskning ska göras inom omrÄdet och dÄ metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram..

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Syftet med studien var att hos personer med lÄngvarig smÀrta beskriva betydelsen av att ha deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. Kriterierna för att delta i studien var att personerna skulle ha haft smÀrta i mer Àn tre mÄnader samt deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. I studien ingick sex kvinnor och en man. Datainsamling genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats genom ostrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som arbetsterapeuter och lÄngvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frÄgestÀllning till klienter. UtifrÄn en latent innehÄllsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter anvÀnds som ett medel och ett mÄl inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som Àr avledande och underlÀttar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och trÀna klienters funktionsförmÄga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

Arbetsterapeuter Àr uppmÀrksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmÄgor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvÄrden med strokepatienter utreder klienters förmÄga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation anvÀndas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan pÄverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur vardagen sÄg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. KartlÀggningen bestod av att ta reda pÄ vilka aktiviteter ungdomarna Àgnade sig Ät, hur mycket tid de spenderade pÄ aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att vÀlja bort nÄgon aktivitet pÄ grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i Äldern 14-16 Är. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en ÄterberÀttad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nÀmndes i den ÄterberÀttande dagboken.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.