Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige, Àven om dödligheten minskat kraftigt de senaste Ärtiondena. BÄde Älder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom Ären. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gÀllande hur mÀn och kvinnors liv pÄverkades efter en hjÀrtinfarkt. Fokus lÄg pÄ upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell.

?Bara du har hÀlsan Àr allting bra.? StÀmmer detta? HÀlsa har lÀnge betraktats som avsaknad av ohÀlsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet bestÄr av mÄnga komponenter, tre som nÀmns ofta Àr ekonomi, sysselsÀttning och det sociala livet. Denna studie Àmnar utröna hur sambanden ser ut mellan hÀlsa och nöjdhetsomrÄdena ekonomi, sysselsÀttning samt det sociala livet. En enkÀtstudie utfördes pÄ 98 studenter som skattade sin hÀlsa och nöjdhet.

Den dagliga kontakten mellan förÀldrar och pedagoger Àr en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen pÄ förskolan och det Àr dÀrför viktigt att pedagoger och förÀldrar möts för att byta information om vad som sker, bÄde i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur pedagoger och förÀldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra förÀldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.VÄrt resultat visar pÄ att bÄda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hÀvdar att dialogen med förÀldrarna Àr betydelsefull och bör vara löpande, vilket pÄvisas i resultatet.

Fibromyalgi Àr en sjukdom dÀr patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda pÄ mer om deras upplevelser för att bÀttre kunna bemöta dem i hÀlso- och sjukvÄrden. I Sverige berÀknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara sÄ att fler mÀn Àn vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mÀns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet pÄverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att fÄ fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvĂ„rdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förĂ€ndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

PTSD innebÀr ett stort lidande för mÄnga mÀnniskor. SjukvÄrden kan i mÄnga fall inte identifiera dessa personer. Det rÄder brist pÄ kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgÄngspunkt frÄn flera olika traumatiska hÀndelser, med bÄde kvinnor och mÀn, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

MÀnniskor med kronisk njursvikt behöver dialysbehandling för att överleva. Det Àr en behandlingsform som krÀver integration av det dagliga livet vilket pÄverkar bÄde den sjuka och personens anhöriga. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva hur mÀnniskor med njursvikt upplever livet med dialysbehandling. En litteratursökning gjordes frÄn vilken tio kvalitativa ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet framkom. Dessa artiklar analyse-rades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förÀndringar i form av förlust av kontroll, rÀdsla och osÀkerhet samt förÀndrad sjÀlvbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir dÀrmed att undervisa och vÀgleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir dÀrför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebÀra stora fördelar vid bemötande och omvÄrdnad av dessa patienter. Stomi Àr en konstgjord öppning som Àr kirurgisk anlagd pÄ buken dÀr avföring töms. Stomin kan vara temporÀr eller permanent och fÄs till följd av exempelvis olika sjukdomstillstÄnd sÄ som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.

I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgÄtt amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation pÄverkade individerna utifrÄn ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som pÄverkade livskvaliteten negativt var smÀrta och svÄrigheter med mobiliseringen.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige Àr Àldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har fÄtt en nedre extremitet amputerad upplever att detta pÄverkar tillvaron. Sex personer som har genomgÄtt en amputation intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehÄllsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt SjukvÄrden i samband med amputation.

SmĂ€rta Ă€r det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjĂ€lp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin lĂ„ngvariga smĂ€rta i det dagliga livet förbĂ€ttras ocksĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonalens möjlighet att ge stöd och rĂ„d. SmĂ€rta Ă€r en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vĂ€vnadsskada eller beskrivs i termer av sĂ„dan skada. LĂ„ngvarig smĂ€rta handlar om icke-maligna tillstĂ„nd dĂ„ smĂ€rta upplevts i minst tre mĂ„nader alternativt sex mĂ„nader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever lĂ„ngvarig smĂ€rta.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lĂ€rande frĂ„n ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men ocksĂ„ att bidra till en ökad förstĂ„else för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken pĂ„verkan dessa faktorer har pĂ„ lĂ€randeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lĂ€randeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svĂ„rt att konkret beskriva hur och nĂ€r lĂ€randet utövas i arbetsvardagen, brist pĂ„ handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist pĂ„ intresse, Ă„terkoppling och stöd frĂ„n frĂ€mst överordnade. Generellt upplevs att lĂ€rd kompetens, sjĂ€lvförtroende och drivkraft att anvĂ€nda det ledarskap som lĂ€rts avtar.