Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga innebÀr svÄrigheter: att kÀnna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstÀmd pÄverkar livskvaliteten. InnehÄllet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smÀrta och fantomkÀnslor ledde till svÄrigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begrÀnsningar i sitt sexuella liv genom att de skÀmdes för den förÀndrade kroppen och de hade svÄrigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sÀmre livskvalitet och social isolering med oro och nedstÀmdhet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa den bröstcanceropererade kvinnans vardag med lymfödem samt vilka preventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att undvika utvecklingen av lymfödem. Forskningsprocessen Àr baserad pÄ Goodmans sju steg för en systematisk litteraturstudie. Resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar. UtifrÄn artiklarnas resultat utvecklades tvÄ teman, dagligt liv och prevention. Det pÄvisades att lymfödem hade en negativ pÄverkan pÄ det dagliga livet för kvinnor som utvecklat lymfödem.

Personer som drabbats av stroke fÄr ofta komplikationer som Àr av sÄvÀl fysisk som psykisk karaktÀr. Sjukdomen Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och Àr mycket resurskrÀvande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes och resulterade i fyra kategorier: situationen pÄverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förÀndrad sjÀlvuppfattning samt begrÀnsningar leder till frustration och nedstÀmdhet. Resultatet visade att personernas situation pÄverkades av vilket stöd de kÀnde frÄn de nÀrstÄende och de egna resurserna som de hade.

Kronisk sjukdom Àr ett stort begrepp och innefattar mÄnga olika sjukdomar som pÄver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att fÄ en fördjupad förstÄelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehÄllsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstÄ ger hopp om att finna mening i det förÀndrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjÀlp för att orka kÀmpa samt att bli bemött med respekt nÀr kroppen smÀrtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kÀmpande för att orka.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med nÄgot funktionshinder. Av de överlevande Àr 15-20 procent i arbetsför Älder. Stroke orsakar ett omfattande hjÀlpbehov hos de drabbade eftersom sÄ mÄnga funktioner pÄverkas.

Bakgrund: Multipel skleros [MS] Àr en neurologisk kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det finns olika former av sjukdomen som har skilda sjukdomsförlopp men har nÄgra gemensamma symtom sÄsom trötthet, balanssvÄrigheter, stelhet och inkontinensbesvÀr. I Sverige Àr ungefÀr 17,000 svenskar som har fÄtt diagnosen MS, sjukdomen drabbar fler kvinnor Àn mÀn. Syftet: Syftet med studien Àr att belysa hur Multipel skleros pÄverkar individer i det dagliga livet och hur en sjuksköterska kan hjÀlpa till i omvÄrdnaden. Metod: En allmÀn litteraturstudiebaserad pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga studier som analyserats och sammanstÀllts till ett resultat.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om IKT implementeras pÄ förskolorna, pÄ vilket sÀtt verktygen anvÀnds och om lÀroplansmÄlen som berör IKT omrÄdet följs. Fokus i undersökningen Àr pedagogernas syn pÄ anvÀndandet av IKT i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar utfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra förskolor. Av 53 utdelade enkÀter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det stÄr i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.

Introduktion: Inom vÄrd och omsorg för Àldre Àr ett av mÄlen att aktivera och socialisera de Àldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de Àldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att Àven ha teorier som inte fokuserar pÄ att aktivitet Àr en förutsÀttning för att kunna uppnÄ ett gott Äldrande i Ätanke dÄ vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnÄ ett gott Äldrande. FrÄgestÀllningarna var: Vilka effekter har aktivitet pÄ den Àldre mÀnniskans upplevelse av ett gott Äldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den Àldre mÀnniskan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande Àr att mÀnniskan upplever hÀlsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en Àndrad tidsstruktur pÄ dagen, isolering, kÀnslor av meningslöshet och vÀrdelöshet, sÀmre sjÀlvförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjÀlp för att motivera dessa individer till ett förÀndrat aktivitetsutförande dÄ det behövs. För att studera tidsanvÀndning krÀvs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlÀgga dagens aktiviteter.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Aktiviteter Àr betydelsefulla för ungdomar som vistas pÄ institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsÀttning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förÀndra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som Àr placerade pÄ institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas pÄ institution. Studiens metodansats bygger pÄ kvalitativa intervjuer med professionella som tjÀnstgör pÄ ett HVB-hem (VÄrd och boende) för ungdomar.