Rapporten avser att visa på vikten av fysisk Aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Människans behov av fysisk Aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk Aktivitet. Fysisk Aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk Aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk Aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska Aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk Aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska Aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk Aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk Aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Sjukvården har en viktig roll i att främja fysisk Aktivitet hos populationen. Fysisk inAktivitet är ett växande problem i världen och är en starkt bidragande orsak till många av de välfärdssjukdomar som allt fler människor drabbas av. Fysisk Aktivitet på recept (FaR) växer allt mer fram som en behandlingsform många hoppas på ska kunna förbättra hälsan eller i bästa fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter på fysisk Aktivitet på recept kunnat påvisa någon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept på Aktivitet i stället för standardiserad vård om fysisk Aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk Aktivitet och mer tid på olika stillasittande Aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska Aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna Aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna Aktiviteter och låg grad av fysisk Aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk Aktivitet..

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska Aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk Aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk Aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk Aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk Aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk Aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk Aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk Aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk Aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska Aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk Aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk Aktivitet samt frekvensen av denna Aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska Aktivitet samt självupplevda stress.Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk Aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk Aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk Aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk Aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk Aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk Aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk Aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga Aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk Aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades.