Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk Aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG Aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan.

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk Aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk Aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska Aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda Aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska Aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk Aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk Aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk Aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska Aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska Aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk Aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på Aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur Aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk Aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Motivation till fysisk Aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning.

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelAktiviteterna och mer fysiskt stimulerande Aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden men även från litteratur om fysisk Aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6.

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketränande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkät. Enkäten som användes till denna studie kom ifrån två olika, redan gjorda, studier med redan testade frågor. De frågor som stämde bäst emot studiens syfte togs ur dessa enkäter och sattes ihop till den enkät som användes till denna studie. Tjugosju enkäter besvarades och av dessa kunde tjugo användas och analyseras.

I jordbävningsdrabbade områden är stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I många av dessa delar av världen lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begränsad tillgång till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbävningsdrabbade områden förstärks i olika mån, beroende på jordbävningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania är ett sådant område som drabbas av små till måttliga jordbävningar, då och då. Där förstärks byggnader med s.k.

Den erfarenhet vi har från skolans verksamhet är att det ofta är oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försämrar inlärningssituationen för många elever. Vi ville med vårt arbete förbättra inlärningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjälp av fysisk Aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vårt utvecklingsarbete fått avseende effekt. Kan fysisk Aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill säga inlärningssituationen förbättras. Vi observerade 26 stycken elever i år 3-4, samt intervjuade fyra elever från denna klass.

Fysisk Aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk Aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk Aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel Aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk Aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk Aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk Aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan.