Fysisk Aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inAktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR ? Fysisk Aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk Aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk Aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusAktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

Den fysiska Aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk Aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk Aktivitet bl.a.

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk Aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk Aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

SammanfattningDenna studie handlade främst om fysiska Aktivitetsvanor hos seniorer och hur de upplever möjligheterna till fysisk Aktivitet inom sin kommun. Syfte och frågeställningarVårt syfte med studien var att undersöka hur mycket och på vilket sätt seniorer rör på sig i två olika Stockholmskommuner, samt hur de mår. Utöver detta ville vi även ta reda på om de hört talas om VillGott. Hur ser seniorernas fysiska Aktivitetsvanor ut i Huddinge respektive Sollentuna?Hur upplever seniorer i respektive kommuner att möjligheten till fysisk Aktivitet är?Har seniorerna i utvalda kommuner hört talas om projektet VillGott? MetodFör att samla in data valdes en kvantitativ metod i form av enkät. Insamlingssätten som användes var gruppenkät och hämta-och-lämna-enkät. Enkäten delades ut till 162 seniorer på seniorträffar, seniorcentrum och PRO-Aktiviteter inom de båda kommunerna.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur klassrumsmiljön kan bli bättre av att barnen utövar fysisk Aktivitet under skoldagen. Intervjuer och observationer har genomförts för att undersöka detta. Undersökningarna har varit förlagda till en förskoleklass på en mellanstor skola i södra Sverige. Klassen består av 20 barn varav 12 är pojkar och 8 är flickor. Resultaten visar att om barnen får röra på sig under skoldagen blir de mer koncentrerade och klassrumsmiljön blir lugnare.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska Aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk Aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

Syfte och frågeställningar:Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk Aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är:? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk Aktivitet?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska Aktivitet?Metod:Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk Aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ?Ordination av fysisk Aktivitet? under 2005, med stratifiering för kön och ålder.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förändring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan åren 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk Aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor.   Frågeställningar På vilket sätt kan respondenternas fysiska Aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förändrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk Aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt Aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan män och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-Hälsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes på Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade på enkäten 2004 då de var 19 år samt samma grupp sex år senare då de besvarade enkäten 2010.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk Aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk Aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och Aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk Aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Tillverkning av en alkoholhaltig dryck studerades i Indien och prover av dryckenoch tibetansk jäst (phab) togs med till Sverige. Proverna odlades i buljongoch på agarplattor. De förekommande mikroorganismerna isolerades och undersöktes avseende deras amylolytiska Aktivitet. Två amylolytiska bakteriearter,B. subtilis och B.