Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk Aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk Aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk Aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk Aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk Aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja Aktivitet hos personer med långvarig smärta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 års erfarenhet av att arbeta på en smärtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt i ett klientfall då de känt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten är en förutsättning för ett gott resultat?: ?patientens Aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lära sig leva med sin smärta? och ?en komplex situation kräver samverkan mellan olika aktörer?.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk Aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk Aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk Aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk Aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inAktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk Aktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk Aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk Aktivitet inom ramen av skoldagen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk Aktivitet och stillasittande hos personer med olika Aktivitetsnivå på arbetet.    Skiljer sig den fysiska Aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska Aktiviteten utöver arbetet beroende på Aktivitetsnivå på arbetet?Skiljer sig tiden stillasittande beroende på Aktivitetsnivå på arbetet?MetodFör att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk Aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk Aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk Aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk Aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk Aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska Aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska Aktivitet.