Timtilldelningen för idrottsämnet har sedan mitten på 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara märkligt i en tid då vi rör oss allt mindre än någonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hälsa och välbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen på detta utfärdade regering 2003 en tillskrivning i läroplanen. Tillägget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk Aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk Aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk Aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk Aktivitet hos äldre personer.

Elevernas Aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk Aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska Aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur Aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska Aktivitet under idrottslektionerna.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk Aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk Aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inAktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk Aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Fysisk Aktivitet och inAktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inAktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk Aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk Aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk Aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade Aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk Aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk Aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka som använder spelapplikationen Turf i sin smart phone, hur de använder applikationen, samt om den kan stimulera till fysisk Aktivitet bland användarna. Turf är ett spel där det gäller att erövra virtuella utomhuszoner med hjälp av telefonens GPSoch som kan ses som en blandning av orientering och ?herre på täppan? i digital form. En kvantitativ metod användes för att få svar på frågeställningarna och en e-postenkät skapades och användes i datainsamlingen. Resultatet från de 49 undersökta Turfanvändarna visade att de återfanns i ett brett ålderspann.

I takt med en utveckling där teknologi ersätter människans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk Aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohälsa som kostar samhället 6 miljarder kronor per år. På senare år har frågan lyfts fram om hur fysisk Aktivitet kan uppmuntras i samhället där landskapsarkitekter bland andra professioner är en del av projektet. Det finns nämligen forskning som visar på att utemiljön har stor betydelse på våra rörelsemönster. En stark växande trend i Sverige är löpning, något som en bred grupp människor kan utöva och som inte kräver någon avancerad utrustning eller förberedelse. Här finns möjlighet att haka på denna positiva trend och låta den genomsyra utformningen av städerna. För att få en förståelse för vad som påverkar löpningen i både bra och dålig bemärkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk Aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk Aktivitet och hälsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslång fysisk Aktivitet och hälsa?Hur ser föräldrar, lärare och tränare på relationen fysisk Aktivitet och hälsa?Hur viktigt är det enligt vuxna att föregå med gott exempel för att barn ska lära sig hälso- och motionsvanor?Hur upplever föräldrar, lärare och tränare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelärare i idrott och hälsa, fem tränare och åtta föräldrar som alla har en relation till elever i årskurs 9 på vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades kort därefter.Resultatet visar att föräldrar, lärare och tränare motiverar barn till livslång fysisk Aktivitet och hälsa genom att själva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gällande hälso- och motionsvanor, där föräldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

Kroppsuppfattning handlar om hur man ser på sin kropp till exempel utifrån vikt, proportioner och omfång. Forskningen på män har visat att de oftast är ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk Aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns något samband mellan norrbottniska mäns kroppsuppfattning och deras fysiska Aktivitetsnivå. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken män i åldrarna 18-23.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk Aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.