Sök:

Sökresultat:

3217 Uppsatser om Aktivitet - Sida 24 av 215

Förändring av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer hos gymnasieelever i södra Sverige: En enkätstudie

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk Aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk Aktivitet. Den fysiska Aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk Aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska Aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk Aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

Stan är full av vatten : Vad karaktäriserar platsmarknadsföringen av ett vattenläge

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk Aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk Aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska Aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska Aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Daglig fysisk aktivitet - skolframgång med hälsomedvetenhet?

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk Aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska Aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk Aktivitet idag.

Sjuksköterskors uppfattningar av fysisk aktivitet som en del av omvårdnaden av äldre patienter med depressionssjukdom och som vårdas inom psykiatrisk vård

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk Aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk Aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk Aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet hos äldre

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet - en kvantitativ studie

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk Aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk Aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Företagshälsa  : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen?

Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk Aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk Aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete.

Intresset för fysisk aktivitet - en jämförelse mellan elever i årskurs fem på två skolor med olika inriktningar

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk Aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Betydelsen av fysisk aktivitet i och utanför två förskolor

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska Aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska Aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på barnen och så har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan.

Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror : en litteraturstudie

Introduktion/bakgrund: Att fysisk Aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk Aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk Aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk Aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Får gymnasie- och högstadieelever tillräcklig fysisk aktivitet under skoltid? : en jämförande studie om elevers utbud, vanor och inställning till fysisk aktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk Aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk Aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk Aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk Aktivitet till eller från skolan.

Upplevelsen av aktivitet och delaktighet i aktiviteten matlagning hos kvinnor med Reumatoid Artrit

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en Aktivitet som utförs varje dag. Det är en Aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna Aktivitet.Denna studie såg Aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö.

Kartläggning av personers fysiska aktivitetsnivå 2 år efter hjärtrehabilitering: en enkätstudie

Fysisk inAktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska Aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

?Jag har missat 16 träningar i rad?

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk Aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Tillbaka till ett aktivt liv : En enkätstudie om motivation hos knäskadade idrottare till rehabilitering

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en främre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk Aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk Aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk Aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk Aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkäter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

<- Föregående sida 24 Nästa sida ->