Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet.

Syfte: Att utvärdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och därmed även den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i åldern 10-13 år med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats från Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hämtades från deltagarnas patientjournaler och värden på den fysiska aktivitetsnivån (PAL) beräknades. Efter sammanställning av data delades deltagarna in i två grupper efter fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie påvisade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i åldern 10-13 år. Någon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende på fysisk aktivitetsnivå fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader påvisas.

Hälsofrämjande arbete och dess betydelse för folkhälsan är idag ett aktuellt ämne. Hälsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhälsa ses som ett mål för samhället. Ett stort antal aktörer omfattas därför av folkhälsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhälsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade områden där utveckling behövs.

Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®.

The purpose of this investigation was to investigate how being outdoors and participating in physical activities affect the concentration in a collection situation among children.The methods I chose were observation of two groups of children two times each and interviews with four educators.The results showed that the concentration in the collected situation depends on past activity, where it has taken place and that the environment has an impact. If the previous activity been more active and physical the subsequent collected situation is calmer and the children more concentrate. The facts that the children have been outside in an inspiring environment that encourage playing and movement also have a position impact on the child´s ability to concentrate. The collected situation is an important moment in the preschool day when the kids need to congregate and get a chance for social interaction and a sense of togetherness with all the children and teachers. The conclusion is that there is a relationship between movement, physical activity and an increased concentration.

Fibromyalgi är ett tillstånd av okänd patologi och karaktäriseras av kronisk, diffus smärta samt ömhet vid palpation av specifika muskuloskeletala områden. Fibromyalgi är en kronisk sjukdom och därmed finns ingen behandling som botar sjukdomen. Dagens behandling, bestående av multimodala rehabiliteringsprogram innehållande exempelvis fysisk aktivitet och beteendeterapi, är därför till för att lindra symtomen. Patienter med fibromyalgi upplever även en reducerad livskvalitet. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskapsläget om vilken inverkan olika former av fysisk aktivitet har på livskvalitet hos personer med fibromyalgi.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förväntade resultatet (outcome expectations) vad gäller fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar av regelbunden träning hos äldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och även jämföra de båda grupperna och se om skillnad förelåg. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvämlighetsurval för att representera populationen äldre (>65 år) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkät gällande motionsvanor senaste 12 månaderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende på vad de svarat i enkäten. Deltagarnas förväntningar på resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mättes sedan med en enkät kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförväntningar på regelbunden fysisk aktivitet gällande fysiska förväntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gällande själv-värderande och sociala förväntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har högre fysiska förväntningar på fysisk aktivitet än äldre inaktiva.

Målet med detta examensarbete har varit att presentera ett relevant beslutsunderlag för val av grundstoppningsmaterial till sittmöbler i dagligt bruk.Genom test av hållbarhet och förslitning hos fem olika sitsar med olika stoppningsmaterial och genom blindtester av dessa fem sitsar, före och efter hållbarhets- och förslitningstest, har jämförbara värden, både objektiva och subjektiva upplevelser tagit fram.Det ur alla synvinklar bästa alternativet både med hänsyn till pris, hållbarhet och subjektiv upplevelse av komfort och hållbarhet visades sig vara vulkaniserat tagel..

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Premiepensionsutredningen och Premiepensionsmyndigheten har presenterat förslag till justeringar av premiepensionssystemet med avsikt att öka premiepensionsspararnas aktivitet i förvaltandet av sin premiepension. Denna uppsats har som syfte att utifrån dynamiska portföljstrategier utreda om premiepensionsspararna kan känna sig trygga fram till pensionen trots att de inte förvaltat sin premiepension aktivt. Strategierna har utgjort en teoretisk grund och hjälpt oss i analysen och bedömningen av premiepensionsspararnas aktivitet, eller snarare inaktivitet. Premiepensionssparandet har vissa generella och karakteristiska drag vilka vi har tagit stor hänsyn till i vår analys och slutsats. Strategierna är olika gynnsamma under olika marknadsförhållanden.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.