Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier.

SyfteIdag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom är optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsättningar och smärtproblematik. Fatigue är ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan även behandlas med exempelvis träning. Flertalet studier visar på att träning kan minska fatigue.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske.