Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är allvarliga och vanligt förkommande inom idrott, speciellt hos ungdomar i åldrarna 14-19 år. En förhöjd risk för ACL-skador har påvisats för individer aktiva inom fotboll och handboll, vilka är mycket populära sporter världen över. Inom dessa sporter har även kvinnor påvisats ha två till åtta gånger högre risk att drabbas än män.Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i knästabilitet vid en hopp-landningsrörelse mellan tjejer och killar i åldrarna 16-19 år, aktiva inom fotboll och handboll samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan fotbollsspelarna och handbollsspelarna, oavsett kön.Metod: Ett drop jump-test utfördes av 20 ungdomar, aktiva inom fotboll och handboll, medelålder ±SD 17,0 ± 0,9 år. Testerna filmades i frontal- och sagittalplanet och analyserades sedan med hjälp av Landning Error Scoring System (LESS). Post hoc-analyser genomfördes för att kontrollera skillnader i 1) graden av valgusställning i knäleden mellan tjejerna och killarna och 2) graden av knäflexion mellan fotbolls- och handbollsspelarna i landningsmomentet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstå hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lärande i skolan, i skolans lägre årskurser. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger på enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar på att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek främst som olika sorters lekar och kamrater är viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med någon, men även för att de lär sig att umgås och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker på rasterna och när det är fritt.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Folkhälsovetenskapligt program.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes påverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lärare innebär det att chansen att få möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolåldern kan sjukdomen påverka skolarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur diabetes påverkar inlärningsförmågan, samt undersöka vad en lärare behöver förstå angående barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes på mellanstadiet, hennes föräldrar och klassföreståndare har jag fått en personlig bild av hur det är att leva med diabetes i praktiken.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus på barn med funktionsnedsättning, eftersom förhållanden under individens unga år har stor betydelse för individens hälsa under hela livet. Tidigare studier har påvisat att hälsan bland barn med funktionsnedsättning är sämre jämfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hälsan bland barn med funktionsnedsättning, men framför allt stu-dera munhälsan bland denna samhällsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika länder runt om i världen och endast en studie är genomförd i Sverige.

Ett barn kräver möbler med olika användningsområden genom sitt liv. När barnet växer skapas nya behov genom såväl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning är att handla nya möbler allt eftersom, något som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. På dagens marknad finns det ett tomrum när det gäller barnmöbler som skall kunna användas en längre tid. Detta projekt är ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus på flexibilitet.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..