Sök:

Sökresultat:

2078 Uppsatser om Aktiva mötesplatser - Sida 41 av 139

SÄngröstens utveckling i körsammanhang : En intervjustudie av körledares syn pÄ och arbete med sÄngteknik i amatörkörer

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i körledares förhÄllningssÀtt till och hantering av sÄngtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sÄngrösten som instrument, och olika ? i sÄngsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nulÀget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn pÄ vad röst- och sÄngteknik innebÀr och hur de gÄr tillvÀga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som anvÀnds för ÀndamÄlet.

Tramadol - veterinÀrmedicinsk placebo?

Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.

Religiösa normer i ett sekulariserat samhÀlle : Islam i Sverige

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

Kirurgisk kastration av hanhund

Kirurgisk kastration av hanhund Àr ett omdebatterat Àmne och det finns fördelar sÄvÀl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 Är efter att det blev tillÄtet att kastrera hundar utan veterinÀrmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet Àr en sammanstÀllning av studier som gjorts pÄ beteendeförÀndringar, fysiska förÀndringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och instÀllning till kastration. NÀr det gÀller orsaker till och instÀllning till kastration har Àven en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanstÀllning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta Àmne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika prov för hund har för erfarenheter och synpunkter pÄ kastrerade hundars deltagande i prov samt vad regelverken sÀger om kastrerade hundars deltagande i prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade hundar i Sverige undersökts..

Fysisk aktivitet pÄ recept : en litteraturbaserad studie om effekter hos personer som fÄr fysisk aktivitet pÄ recept

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

Situationer av kunnande i matematik och deras potential att utgöra ett stöd för elevers lÀrande

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Mobbning i skolan: Svenska lÀrares och niondeklassares bedömning av olika mobbningsformer

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Att bli en del av ett kollektiv : En intervjustudie om barns anpassning till förskolan

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.

Retuschörens arbetsprocess : Djupintervjuer med professionella retuschörer

Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde pÄ att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansÄg Àven att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del pÄverkar tidsÄtgÄngen för arbeten. De menade ocksÄ att tidsÄtgÄngen Àven pÄverkas av hur utförlig arbetsordern Àr vid uppstart av projektet. Det framkom Àven att respondenterna sjÀlva inte genomför nÄgon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet anvÀnds..

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Hur formas ett tryggt hem? VÀgledares perspektiv pÄ mobbning och diskriminering av ensamkommande barn

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Rörlighetsdirektivet : hur fri Àr den fria rörligheten för ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare?

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Bereden (beredskaps)vÀg för kvinnorna LÀrarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsÄren 1940-1945

Denna studies syfte Àr att försöka kartlÀgga folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra vÀrldskrigets beredskapsÄr i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestÄtt av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollÀrarinnornas fackliga tidningsorgan LÀrarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollÀrarnas ambition under beredskapsÄren var att förbereda en evig vÀrlds-fred, misstagen frÄn första vÀrldskriget fick inte upprepas. DÄ var de, sÄ att sÀga, tagna pÄ sÀngen vid krigsutbrottet. Denna gÄng var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden vÀg för Herran har i denna studie, i jÀmstÀlldhetens namn Àndrats till Bereden vÀg för Kvinnan, med tanke pÄ att dessa fackligt aktiva pionjÀrkvinnor i mÄngt och mycket, be-redde vÀg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

Matematiska samtal i klassrummet

Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.

Likabehandling i förskolan : En intervjustudie kring förskolors likabehandlingsarbete

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->