Sökresultat:
2205 Uppsatser om Aktiva ćtgärder - Sida 62 av 147
FĂREKOMST AV CRT HOS PATIENTER MED GRAV HJĂRTSVIKT VID AKADEMISKASJUKHUSET, UPPSALA
I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.
Strömkontroll till aktiva magnetlager med noggrann och störningsreducerad strömmÀtning
There is always a need for more effective ways to store energy in order to reduce the human impact on the environment. One step on the way can be the use of flywheels as kinetic energy storage devices. Low frictional losses are essential for a flywheel to be effective. To minimize these losses active magnetic bearings (AMB) can be used to keep the shaft centered instead of the more conventional ball-bearings. AMBs use actuators and a fast control system that needs correct and noise-free measurement data of the shaft position and the current in the actuators to work properly.This thesis explains the process of constructing power electronics and a current measurement system for active magnetic bearings (AMB).
Matte sÄ man förstÄr: en studie om laborativ matematik
Detta examensarbete Àr en studie av huruvida en grundlÀggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades pÄ kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever frÄn vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pÄgÄende forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten frÄn intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanstÀlldes och de visade pÄ att praktiska moment kan stÀrka viljan att lÀra och förstÄelsen för teorin bakom.
Intresset för fysisk aktivitet - en jÀmförelse mellan elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ skolor med olika inriktningar. The interest of physical exercise - a comparison between students in 5th grade at two schools with different concentrations
Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.
Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.
PBL UR ETT HANDLEDARPERSPEKTIV : En kartlÀggningsstudie med fokus pÄ basgruppsarbete vid HÀlsouniversitetets lÀkarprogram i Linköping
Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga hur basgruppsarbetet och studenternas lÀrande upplevs ur ett handledarperspektiv pÄ lÀkarprogrammet vid HÀlsouniversitetet i Linköping. Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats baserad pÄ en enkÀt vilken delades ut till samtliga aktiva basgruppshandledare vid undersökningens tidpunkt och efterföljdes av statistiska bearbetningar. Resultatet baseras pÄ faktoranalys, kombinerat med deskriptiv statistik samt pÄ en öppen frÄga av kvalitativ art. Resultatet redogör för studenternas lÀrande samt vilka aspekter anses frÀmja respektive hindra lÀrande utifrÄn ett basgruppshandledarperspektiv. Dessutom redogörs för basgruppshandledarnas förslag pÄ förbÀttringar av verksamheten.Studiens slutsatser Àr följande: Basgruppshandledarnas arbetssÀtt överensstÀmmer med beskrivningar av PBLmetoden.
Kalenderanomalier pÄ den svenska aktiemarknaden : En portföljstudie baserad pÄ Stockholmsbörsens tio branschindex
Sverige klassificerades Ă„r 2004 som det aktietĂ€taste landet i vĂ€rlden, dĂ„ hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i nĂ„gon form. Ă
r 2012 uppgick innehaven pÄ svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen pÄ aktiemarknaden Àr dÀrför nÄgot som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sÀtt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod Àr kalenderanomalier, vilket baseras pÄ kÀnda mönster som tenderar att intrÀffa under vissa perioder pÄ handelsÄret.
Har elevernas vikt nĂ„gon betuĂœdelse för idrottslĂ€raren? : En studie som beskriver om idrottslĂ€rare gör nĂ„got för att förebygga övervikt bland elever i Ă„r 3 och Ă„r 5.
Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hÀlsoproblem i sÄvÀl Sverige som i resten av vÀstvÀrlden. Ett sÀtt att fÄ barn, bÄde överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva Àr att engagera dem pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om det sker nÄgot förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, pÄ idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkÀter till rektorer, pÄ grundskolor i SkÄne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkÀten till idrottslÀrarna i Är 3 och Är 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslÀrare i studien.
Skitsystem. En kvalitativ undersökning om upplevelser och erfarenheter av att arbeta som socialarbetare i offentlig sektor och vara delaktig i en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse
Uppsatsens syfte Àr att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anstÀlld i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vÀnsterrörelser dÀr man arbetar utifrÄn en lÄngtgÄende kritik av olika systemorÀttvisor. FrÄgestÀllningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstÄnd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motstÄndet blir, hur socialarbetare förhÄller sig till den eventuella konflikt som detta motstÄnd leder till och hur det pÄverkar identitet/sjÀlvbild att vara i motstÄndsposition. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett maktperspektiv pÄ motstÄnd med hjÀlp av teorier om identitet kopplat till motstÄndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhÀllet. Resultatet Àr att personer som Àr aktiva inom en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvÀgningar kring vilka motstÄndshandlingar de utför, och hur mycket de berÀttar pÄ sitt arbete om sin politiska aktivism..
Deltagande i demokratin
Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjÀrtefrÄgor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnÀllUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjÀrtefrÄgor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, VÀst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen Är 2000 menar man att det Àr den deltagande demokratin som bör efterstrÀvas. Denna syn pÄ demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkÄr och ser deltagande som en plikt snarare Àn en rÀttighet. Iresultaten frÄn vÄra samtalsintervjuer, ser vi att hjÀrtefrÄgorna finns dÀr och att de flesta har en stor samhÀllsrelevans. Det generella bland respondenterna Àr att de inte kommunicerar sin hjÀrtefrÄga i nÄgon större utstrÀckning.
Tjejer med flyt : En flytvÀst för kvinnor
Denna rapport redovisar examensarbetet ?Tjejer med Flyt? vid Innovations- och designingenjörsprogrammet pÄ Karlstads universitet. Arbetet omfattar 20p per student och innefattar alla steg i produktutvecklingen frÄn projektbestÀllning till fÀrdig prototyp.Projektet har utförts i samarbete med Baltic Safety Produkts AB. Företaget Àr europaledande inom flytvÀsttillverkning och har identifierat ett behov pÄ marknaden av flytvÀstar utformade för kvinnor.Uppdraget har varit att ta fram ett förslag pÄ en dammodell till Baltics sortiment av flytvÀstar. Produkten avser ett allroundflytplagg i 50 N klassen, storlek M, 50-70kg.
Sponsring av skolan : pÄ gott och ont
Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.
FörÀldrars upplevelse av pÄverkan pÄ barnens fysiska aktivitet utifrÄn deras egna erfarenheter av fysisk aktivitet: en kvalitativ studie
Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.
Psykosocial verklighet för prematurt födda 18-Äringar
Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.
Synen pÄ revision i icke revisionspliktiga handels- och kommanditbolag: revisionens vara eller icke vara
För handels- och kommanditbolag krÀvs inte alltid revision. Det finns dock företag som vÀljer att anvÀnda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. VÄrt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot anvÀndandet av revision som tjÀnst och revisorn som person i smÄ handels- och kommanditbolag som inte Àr revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkÀt med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i SkellefteÄ stad. Vi utförde Àven personliga intervjuer med tre företag som antingen anvÀnde sig av revision, revisor eller inget av dem.
"Jag tror det Àr lÀttare om man har en profil att gÄ efter" En jÀmförelse mellan en profilerad och en ickeprofilerad förskolas arbetssÀtt
Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.