Sökresultat:
2205 Uppsatser om Aktiva ćtgärder - Sida 21 av 147
Faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet : -en litteraturstudie
Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.
SkönsÄng eller skivstÄng : en studie av musikstudenters upplevda hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor, samt en jÀmförelse med idrottsstudenter
Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hÀlsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jÀmföra musik- med idrottsstuderandes hÀlsa. Fokus var att undersöka och jÀmföra hÀlsan med avseende pÄ upplevd hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hÀlsa stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hÀlsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnÄ studiens jÀmförande syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande upplevd hÀlsa?? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnÄ syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgrÀnsad till att innefatta studenter frÄn Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
KartlÀggning av personers fysiska aktivitetsnivÄ 2 Är efter hjÀrtrehabilitering: en enkÀtstudie
Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Regelbunden daglig trÀning med mÄttlig anstrÀngning minskar risken för Äterinsjuknande, mildrar symtom, ger bÀttre fysisk prestationsförmÄga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivÄ tvÄ Är efter genomgÄngen hjÀrtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sÀndes en enkÀtundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens pÄ 86% uppnÄddes, dÀrav 16 kvinnor och 27 mÀn.
Ăldre individers resonemang kring fysisk aktivitet ur ett hĂ€lsoperspektiv
Vi mÀnniskor lever allt lÀngre och medellivslÀngden förvÀntas bara stiga allt mer för varje Är. Samtidigt har vi en strÀvan efter att Äldras med en vÀlbehÄllen hÀlsa. DÀrför Àr det idag av högsta vikt att samhÀllet arbetar för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en faktor som har visat sig bidra till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhÀlsoarbetet.
Klaedmakarn - en modeblogg för herrar
Ett examensarbete om modebloggar för herrar/mÀn. Hur ska modebloggen utformas för att uppfattas som en effektiv informations- och kommunikationskanal? Vilka betydelsefulla sÀljande argument Àr sÀrskilt intressanta i modebloggar för mÀn? Hur skall bloggen kommuniceras för att attrahera mÄnga lÀsare och aktiva deltagare?Vi har studerat om det finns ett behov av modebloggar hos mÀn.A thesis about fashion blogs for men..
Inkluderad i en gemensam olikhet :  lĂ€rarens syn pĂ„ inkluderingÂ
Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.
?NÀr jag rör mig, mÄr jag bra!? Fysisk aktivitet ur ett förÀldraperspektiv
Fysisk inaktivitet Àr ett folkhÀlsoproblem som vÀxer i omfattning och mÀnniskor vÀrlden över dör för tidigt i följdsjukdomar som hjÀrt-kÀrlsjukdomar och diabetes. Fysisk aktivitet förbÀttrar mÀnniskors fysiska och psykiska hÀlsa och Àr behandling vid flera ohÀlsotillstÄnd som till exempel högt blodtryck och psykisk ohÀlsa. Distriktssköterskor arbetar hÀlsopreventivt och detta Àr en betydelsefull del av distriktssköterskors arbete pÄ barnavÄrdscentralen (BVC). FörÀldrar och deras utövande av fysisk aktivitet Àr ett forskningsomrÄde som Àr otillrÀckligt utforskat. Studiens syfte var dÀrför att belysa fysisk aktivitet ur ett förÀldraperspektiv.
Fysiologiska tester för karatelandslaget : KartlÀggning och testning av fysiska tester
Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Ăldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Ăven likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.
Varför leder inte lyckad FoU-kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland
Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..
Det nya löneunderlagsreglerna - vad blir effekterna?
Syftet med uppsatsen Àr att mot bakgrund av löneunderlagsreglerna i IL 57 kap. 16-19 §§ analysera vilka effekter de nya reglerna kommer innebÀra för den enskilde fÄmansföretagaren.Vi har anvÀnt oss av den rÀttsdogmatiska metoden för att analysera det nyaregelverket. UtifrÄn detta har vi att analyserat effekterna av regelÀndringarna. Numera fÄr endast kontant ersÀttning som har lÀmnats till arbetstagarna i företaget ingÄ i berÀkningen. Detta kommer att leda till tolkningsproblem, bland annat vid förmÄner. För de mindre fÄmansföretagen kommer schablonregeln att innebÀra dels en förenkling dels en ökning av grÀnsbeloppet.
Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.
Uppfattningar och synsÀtt : förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning
Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.
Aktiva arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder : Leder de till arbete?
MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.
Inre tal hos barn med utvecklingsstörning : Finns det ett samband mellan inre tal och storleken pÄ ordförrÄd?
Bakgrund: DÄ barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig sjÀlva. Detta Àr en vanlig strategi hos barn i femÄrsÄldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen Äldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal Àr centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och Àr Àven involverat i arbetsminnet, frÀmst i den fonologiska loopen. Det finns en begrÀnsning i arbetsminnets kapacitet och Àven den fonologiska loopen Àr begrÀnsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillÀgnandet av ordförrÄdet och dÀrför kan en begrÀnsning eller försening leda till en försening Àven i ordförrÄdet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns nÄgot samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrÄdets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.
Att sÀga ifrÄn - ett sÀtt att utvecklas? : En studie om varför uppstÄr populism i KungÀlvs kommun?
  Den hÀr fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i KungÀlvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i KungÀlvs kommunfullmÀktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invÄnare i kommunen röstat pÄ ett populistiskt parti och efter valet finns det numera tvÄ aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den hÀr studien riktar sig frÀmst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intÄg i kommunfullmÀktige beror pÄ rikstrenden, dÄ det saknas en kommunal politik.  Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt brÄk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjÀlp av kÀnda forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att tvÄ nya partier har fÄtt grogrund och lyckats etablera sig.    Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för mÄnga olika Äsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje Àr grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invÄnare i sakfrÄgor, har utvecklat populismen inom KungÀlvs kommun..