Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, särskilda karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Avvänjningsdiarré är vanligt förkommande hos smågrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har ätit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fått i sig mjölk från suggan fram till avvänjningen. Detta innebär att kultingen inte haft någon chans att utveckla de nödvändiga enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie går ut på att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende på ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att få avvänjningsdiarré. Studien förutsätter då att intag av fast föda är en av faktorerna som motverkar avvänjningsdiarré.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.

Syftet med denna rapport är undersöka synen på polisen i Sundsvall bland de som en gång varit aktivt kriminella i staden samt visa på synpunkter på hur det polisiära arbetet kan förbättras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfälle. Detta sker inte förrän personen i fråga är beredd på att satsa på ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut.Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010?2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande.Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.