Sök:

Sökresultat:

1211 Uppsatser om Aktiv utemiljö - Sida 7 av 81

VÀrdering av biologiska tillgÄngar till verkligt vÀrde: Hur anvÀndandet ser ut i praktiken : En fallstudie av ett svenskt skogsbolag

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jĂ€mförbara, begripliga och tillförlitligt framstĂ€llda. VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde baseras pĂ„ marknadspriser frĂ„n en aktiv marknad för lika eller likartade tillgĂ„ngsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgĂ„ngsslaget föreslĂ„r IASB att företaget ska basera tillgĂ„ngsvĂ€rdet pĂ„ en bedömning av framtida kassaflöden som tillgĂ„ngen förvĂ€ntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden Ă€r en komplicerad process som innebĂ€r att en mĂ€ngd antaganden och bedömningar mĂ„ste göras.

Eutanasi - en begreppsanalys

Eutanasi Àr ett omdiskuterat begrepp som diskuteras bÄde inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mÄngdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan pÄverka det etiska förhÄllningssÀttet i vÄrden av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vÄrd. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet Àr redovisat genom en lexikal och en litterÀr analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi.

Ett steg i rÀtt riktning : En jÀmförande studie om skolbarn i 10-11 Ärs Älders fysiska aktivitetssvanor

Tidigare forskning har visat pÄ att dagens barn och unga under de senaste Ärtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att fÄ negativa konsekvenser för individens hÀlsa, samhÀllet och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att frÀmja och ge individen insikt i ett preventivt hÀlsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, tvÄ skolledare och tvÄ klasslÀrare. Studiens huvudsyfte var att jÀmföra skolbarn i 10-11 Ärs Älders fysiska aktivitetsvanor i förhÄllande till aktuella riktvÀrden pÄ en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslÀrares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlÀgga barnens fysiska aktivitetsvanor anvÀndes stegrÀknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.

Bedömning i SO- Àmnena

Huvudsyftet med detta arbete Àr att ta redo pÄ hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lÀrarna. I den svenska skolan ska det ske en likvÀrdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi Àven tittat nÀrmre pÄ hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med fÄ öppna frÄgor, upprÀttades och denna anvÀndes i de fyra intervjutillfÀllena med lÀrarna.

Fysiskt aktiv personal - en vinstfaktor för företaget? : attityder pÄ ledningsnivÄ

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

FÄr fonder betalt för sina risker? : En jÀmförelse mellan smÄ och stora Sverigefonder

Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Deltagande i demokratin

Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjÀrtefrÄgor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnÀllUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjÀrtefrÄgor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, VÀst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen Är 2000 menar man att det Àr den deltagande demokratin som bör efterstrÀvas. Denna syn pÄ demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkÄr och ser deltagande som en plikt snarare Àn en rÀttighet. Iresultaten frÄn vÄra samtalsintervjuer, ser vi att hjÀrtefrÄgorna finns dÀr och att de flesta har en stor samhÀllsrelevans. Det generella bland respondenterna Àr att de inte kommunicerar sin hjÀrtefrÄga i nÄgon större utstrÀckning.

JÀmförelse mellan pollning och anvÀndande av en aktiv databas i ett CIM-scenario.

Konventionella databassystem Àr passiva. Detta innebÀr att databasen förÀndras genom explicita anvÀndarkommandon. Ett aktivt databassystem Àr ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, nÀr de intrÀffar, utlöser ett lÀmpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) Àr uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sÀgs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas pÄ tvÄ olika sÀtt.

Betygskriterier: tidigt född och fysiskt aktiv : betydelsen av relativ Älder och fysisk aktivitet pÄ fritiden för betyget i idrott och hÀlsa hos gymnasieelever

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det kvarstÄr nÄgon relativ Älderseffekt mellan elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet i Àmnet idrott och hÀlsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter pÄ fritiden har nÄgon inverkan. FrÄgestÀllningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av vilken tid pÄ Äret de Àr födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av idrottsaktivitet pÄ fritiden? Finns det nÄgot samband mellan elevernas födelsetid pÄ Äret, idrottsaktivitet pÄ fritiden och betyg i idrott och hÀlsa?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre gymnasieskolor i stockholmsomrÄdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i Ärskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjÀlp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hÀlsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet pÄ fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvÄret fÄr i större utstrÀckning de högre betygen VG och MVG.

Muntlig klassrumskommunikation i Ă„rskurs fem

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna sĂ„ att de kan ta aktiv del isamhĂ€llet genom att kommunicera. Syftet med studien Ă€r att undersöka den muntligakommunikationen mellan lĂ€raren och eleverna i fyra olika klassrum i Ă„rskurs fem.FrĂ„gestĂ€llningarna vi utgĂ„tt frĂ„n i vĂ„r undersökning Ă€r följande: Är det lĂ€raren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att stĂ€lla en frĂ„ga ellerkonstatera nĂ„got? Har dialogen i klassrummet tvĂ„ eller flera deltagare? Vad Ă€r detför frĂ„gor som stĂ€lls och hur fördelas de mellan lĂ€raren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ och kvantitativ studie dĂ€r metoderna bestĂ„rav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lĂ€rarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att stĂ€lla öppna frĂ„gor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Bidrar aktiv religiös tro till upplevelsen av lycka? : en enkÀtstudie

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt vÀlmÄende. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat Àven kan gÀlla i Sverige. Tre frÄgor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare Àn andra, pÄ den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den sjÀlvskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt vÀlmÄende? En grupp pÄ 51 troende och en kontrollgrupp bestÄende av 50 körsÄngare deltog i en enkÀtstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka Àn kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bÀst av variablerna: kÀnsla av mening, personlig styrka och optimism.

Sssshh! Men tyst nu dÄ, för det hörs jÀttemycket! -En kvalitativ studie om hur pedagoger i en fritidsverksamhet gör kön genom sitt interagerande med flickor och pojkar utifrÄn barnens positioneringar

Vi har valt att göra vÄr C-uppsats i relation till en begrÀnsad verksamhet; en fritidsverksamhet i VÀstra Götalandsregionen. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. VÄra frÄgestÀllningar Àr ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen pÄ pedagogernas interagerande i förhÄllande till barnets kön och intagen position??. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmÄl, dÄ vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrÄn barnens intagna positioner och kön.

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha pÄ fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. VÀrdera de förstörande motmedlen och lÀmna förslag pÄ vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingÄ i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnÄ bÀsta effekt. Metoden som anvÀnts Àr deskriptiv och till viss del komparativ.

Pojkar Àr starka, flickor Àr rosa. : En studie av leksaksreklam riktad till barn.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Förbrukningsreduktion : Ett alternativ till gasturbiner som snabb aktiv störningsreserv?

The gas turbines in the Swedish secondary reserve are reaching the end of their technical lifetime, hence alternative solutions need to be considered. One of the solutions thought to have the greatest potential is the use of so called consumptionreduction. By entering contracts with large consumers, agreements are made to reduce consumption in the event of major disturbances in the power system and thus being used as a secondary reserve. This thesis investigates the feasibility of consumption reduction as part of the secondary reserve. This has been achieved by developing a requirement specification for the disturbance reserve and by studying the technical and economic potential for consumption reduction among a range of consumers.The technical potential for consumption reduction that fulfils the requirements for participating in the secondary reserve are on average 750 MW in SE 3 and 98 MW in SE 4.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->