Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen var att ta reda på vilken utbildning de lärare som arbetar med ämnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa områden. Vilken utbildning har de lärare som arbetar med ämnet specialidrott? Har lärarna själva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? På vilken nivå i så fall? Upplever lärarna att de kan undervisa i hela det centrala innehållet utifrån den utbildning de har? Eller är det någonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lärare/tränare som saknar formell lärarutbildning med betygssättningen?Metod44 enkäter delades ut till elva skolor runt om i Stockholmsområdet. Två "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 män deltog,  alla arbetar på ett RIG eller NIU med någon eller några av specialidrotts sju kurser.

Arbetet som distriktssköterska innebär daglig kontakt med patienter som har hypertoni. Hypertoni är en folksjukdom som tar stora vårdresurser i anspråk och medför stora kostnader, även kostnaden för följdsjukdomar är höga (Grefberg & Johansson, 2010, s 147). Enligt SBU:s rapport (2007) har omkring 27% av vuxen befolkning i Sverige diagnosen hypertoni. Målet med vården skall utformas i samarbete mellan vårdgivare och patient och patienten skall motiveras att ta en aktiv roll i sin vård (Bosworth, Powers, Oddone, 2010). Distriktssköterskan skall stärka den enskildes resurser ur ett hälsofrämjande perspektiv och verka för att skapa en god relation till patienten (Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska, 2008).Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med diagnosen hypertoni.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik på olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland är uppdelad på ett sätt som vi anser är könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie är att ta reda på om förskollärare medvetet tar hänsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom är vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan är en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lärande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser där barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

Bakgrund & Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har på senare år fått en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen är en viktig del i kedjan från leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har därmed fått axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas påverka inköpsfunktionens arbetssätt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext där roll anses vara en första bestämmande faktor som påverkar hur arbetssätt och struktur utformas.Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssätt och struktur samt utifrån denna kartläggning identifiera problem och förändringsmöjligheter.Metod: Denna studies resultat är baserat på en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare både inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp.Resultat: Studien visar på att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som är operativa, stödjande samt strategiska där det operativa arbetet inte är önskvärt av fallföretaget.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.

Active environmental activity?? a comparative study of the municipalities environmental activityThesis in Political Science D-Level at Karlstad University byJenny Ljung Spring 2008Tutor: Michelle MichelletiThe threat against our climate is one of our biggest challenges today. The awareness of the problem has grown rapidly for the last years in governments on international, national and regional level. The Swedish government is recognized as one of the leading countries in the climate and environmental work internationally. The Swedish municipalities play a big role in this successful work.

                               SAMMANFATTNINGDatum: 2008-10-02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskolaFörfattare: David Levin och Per ErikssonHandledare: Ulla PetterssonTitel: Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 ? Till fördel eller nackdel föraktieägare?Problem: Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen. Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?Syfte: att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.Metod: För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.Resultat: Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna.

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar.

Att vårda döende patienter är en av de största och svåraste utmaningarna som sjuksköterskankan ställas inför. Palliativ vård är en aktiv vård av hela människan när sjukdomen inte längreär botbar. Målet med den palliativa vården är att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktär är av stor vikt. Vården gesmed grund utifrån patientens behov och önskemål oberoende av vårdgivare.

Syfte att undersöka vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter som lever med smärta. Bakgrund Det finns ofta olika uppfattningar finns om smärtupplevelser, det är det inte ovanligt att hälso- och sjukvårdspersonal har andra uppfattningar om smärtan än vad patienter har. Detta kan i sin tur leda till missförstånd, besvikelse och minskad delaktighet i behandling och skapar då ett onödigt lidande för patienten. Problemet med missförstånden ligger många gånger i att smärtan inte går att mäta objektivt, det är patientens privata subjektiva upplevelse. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare. Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen. Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.