Sök:

Sökresultat:

1211 Uppsatser om Aktiv utemiljö - Sida 55 av 81

Gymnasieelevernas perspektiv pÄ fysisk aktivitet och deras eget Àtbeteende : En kvalitativ undersökning med fokusgrupper

Bakgrund: HÀlsan pÄverkas av riskfaktorer sÄ som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer sÄ som; fysisk aktivitet, fiberrik och nÀringsrik kost. De största hÀlsoeffekterna frÄn fysisk aktivitet uppnÄs nÀr en fysisk inaktivitet övergÄr i nÄgon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess Àtbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever Àr och hur deras Àtbeteende ser ut. Det finns underlag som pÄpekar att ungdomar Àr medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och Àta hÀlsosamt, men det finns fÄ undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet Àr för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhÄlla sig till sitt Àtbeteende Syfte: FÄ en uppfattning om hur nÄgra gymnasieelevers medvetenhet till olika hÀlsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och Àtbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillÀmpning av dessa hÀlsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom tvÄ fokusgruppintervjuer genomfördes pÄ Ätta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

OÄterkalleliga fullmakter : SÀrskilt vid begagnande av röstrÀttsfullmakt pÄ aktiebolagsstÀmma samt förhÄllandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Vilka lekformer tar gestalt i tvÄ förskolor?

Det grundlÀggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn vÀljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer anvÀnds? Kan man se nÄgra mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer Àr pedagogen aktiv? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanstÀllt och analyserat med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid tvÄ olika förskolor med hjÀlp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet dÀr jag utgick frÄn olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig pÄ hennes tidigare forskningar.

FYSISK AKTIVITET, HÄLSA OCH TILLTRO TILL

Sammanfattning: Alltfler mĂ€nniskor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar dĂ€rmed att drabbas av vĂ€llevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) Ă€rmer fysiskt inaktiva Ă€n befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen fĂ„r personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivĂ„ skulle kunna förbĂ€ttra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvĂ€llevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlĂ€gga nivĂ„n av sjĂ€lvskattad fysisk aktivitet, hĂ€lsa och tilltro till egen förmĂ„gahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivĂ„ och hĂ€lsa respektive tilltro till egen förmĂ„ga.Metod: I en tvĂ€rsnittsstudie skickades enkĂ€ter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen pĂ„ Reumatologiska kliniken pĂ„ Universitetssjukhuseti Örebro.

Skillnader i levnadsvanor bland anstÀllda pÄ ett företag i vÀstra Sverige

Med bakgrund av det allmÀnna hÀlsolÀget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrÄnvaro samt dÄliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvÄrdsprojekt pÄ ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan de avdelningar pÄ det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jÀmfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hÀlsocoach var aktiv pÄ avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal pÄ ett större företag i Sverige.

Apotekverksamhetens regler i Holland : ? skillnader och likheter mellan Sverige och Holland

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Faktorer som pÄverkar hur patienter med diabetes upplever kontakten och mötet med vÄrdpersonal - En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

Effekter av AktiVERA-projektet pÄ lÄngtidssjukskrivna arbetstagare i Bjuvs Kommun

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen lÄngtidssjukskrivna kan pÄvisas utöver den intuitiva nytta som förutsÄgs.Undersökt grupp och metod:7 lÄngtidssjukskrivna kvinnor inom vÄrd och omsorg med anstÀllning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshÀlsovÄrden och det lokala FörsÀkringskassekontoret samt friskvÄrdsinsatser och förvÀntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i tvÄ omgÄngar besvara enkÀterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 mÄnaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt ovÀntat vÀsentligen oförÀndrad grad av arbetsförmÄga och utfall i de bÄda enkÀterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). NÄgon statistiskt signifikant förÀndring av enkÀtufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den anvÀnda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden pÄ knappa 6 mÄnader för förhÄllanden med lÄng förÀndringslatens. Emellertid kan man fortsatt hÀvda intuitiv nytta av den hÀr typen av intervention hos lÄngtidssjukskrivna. Sammantaget framkom ocksÄ bekrÀftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelÄlders kvinnor med anstÀllning inom vÄrd och omsorg.Slutsats:NÄgon positiv effekt kunde inte sÀkert pÄvisas men intuitiv nytta har sÀkert förelegat och interventionen som sÄdan Àr lovvÀrd i en grupp dÀr lidandet Àr stort parallellt med stora samhÀllsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Fallrelaterad self-efficacy, gÄngförmÄga och antal vÄrddagar hos Àldre personer som opererats för höftfraktur

Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 Är i Sverige faller varje Är. En persons self-efficacy kan pÄverka hur aktiv personen vÄgar vara efter en höftfraktur vilket torde pÄverka den postoperativa rehabiliteringen. Syfte: Syftet var att vid hemgÄng frÄn ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika Àldre Äldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gÄngförmÄgan och antalet vÄrddagar. Metod: MedelÄldern i studien var 78 Är. 14 personer ingick i studien.

Barnkalas flyttar hemifrÄn : En studie om företags syn pÄ köpeskalas

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad som motiverar företag som erbjuder köpeskalas och hur dessa företag genom vÀrdefulla kundupplevelser och effektiva arbetsprocesser tillfredsstÀller bÄde barn och förÀldrar samtidigt som verksamheten Àr lönsam. Med koppling till detta syfte har vi valt att anvÀnda följande tre forskningsfrÄgor:Varför motiveras företag att erbjuda köpeskalas?Hur kan företag erbjuda en köpeskalasupplevelse som gör bÄde barn och förÀldrar nöjda?Hur bör företag utforma köpeskalaserbjudandet för att vara lönsamma?MetodVi har valt att ha en kvalitativ metod dÄ syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för köpeskalasbranschen. NÀr vi har arbetat med teorin och empirin har vi vÀxlat mellan en induktiv och deduktiv forskningsansats, alltsÄ har vÄr studie varit abduktiv. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med respondenter frÄn olika företag i Kalmar.SlutsatserVÄr studie har kommit fram till att företag motiveras att erbjuda barnkalas för att skapa och utveckla lÄngvariga relationer, generera positiv word-of-mouth, bidra till ökad inkomst, förbÀttra tillgÀngligheten och forma en bÀttre arbetsplats.

Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden?

ABSTRACT TITEL: Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden? SEMINARIEDATUM: 2008-06-02 ÄMNE/KURS: NEKM01 ? Examensarbete magisternivĂ„, 15 ECTS FÖRFATTARE: Carl Hersaeus HANDLEDARE: Hossein Asgharian NYCKELORD: Optionsstrategier, Vaggor, Strutar, Historisk Volatilitet, OMX SYFTE: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner, s.k. strutar och vaggor, Ă€r lönsamma pĂ„ den svenska marknaden. Vidare avser studien att tolka hur och nĂ€r dessa strategier anvĂ€nds bĂ€st. Uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n en liknande amerikansk studie dĂ€r amerikanska NASDAQ QQQ optioner studeras.

MÀnniskokroppen i förskolan : Hur pedagoger i förskolan arbetar med mÀnniskokroppen

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

LÀrande i en mÄngkulturell skola : Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i undervisningen hos tvÄ SO-lÀrare

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

FörbÀttra Internetsystem genom implementation av AJAX-teknik

Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->