Sökresultat:
1659 Uppsatser om Aktiv stadsplanering - Sida 56 av 111
Skapar DRM mervärde? En Studie i Market Timing
Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..
GRÖNYTEFAKTOR I ETT NYTT PERSPEKTIV - Går ekosystemtjänster att mäta med fjärranalys?
Due to an increased population in cities the need of densification of cities increases. This means that the amount of ecological elements in the city is at risk of decreasing. Ecological services contribute to the city?s climate by softening the negative impacts that densification of cities means. Thus increases the will and ambition in city planning in to preserve greenery.This is an interdisciplinary thesis within the subject of geography that studies Biotope Area Factor (BAF), a planning tool that is used in city planning with the purpose of compensating for lost ecological services associated with new housing estate.
Den blandade staden : ideal och metoder för att skapa social mångfald i boende och offentliga rum med Norra Sorgenfri som exempel
I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet.
I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor.
I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden.
Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.
När målet inte är förhandlingsbart : Stadsplanering i centrala Nacka år 2030 med backcasting
Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050.Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades.Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen.Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen.
North Base : ett upplevelsecenter i subarktiskt klimat
Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.
Vad önskar utövarna? : En studie av herr- och damsimmares syn på ledarskapsbeteende
Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.
Datoranvändning i specialundervisningen : en diskursanalytisk studie av speciallärares/-pedagogers resonemang kring användandet av datorer i specialundervisningen
Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-pedagoger resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs- och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för- än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs- och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalite?n i undervisningen.
Framgångsrecept för organisationer i en osäker omvärld, vilka är ingredienserna?: en surveyundersökning i informations och kommunikationsteknologibranschen
Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.
Produktplacering i skuggan av framtiden : Samspelet mellan karaktärer och varumärken i film
Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke..
Anorexia Nervosa : Friskförklarade kvinnors upplevelser kring orsaksfaktorer för insjuknande
Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.
Byggnader i landskap - och bilden av människans natursyn
Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.
Arbetsgivarens utökade medfinansiering och rehabiliteringsansvar
Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.
Klimat i landskap : om att accentuera förändring på en urban plats
I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och
människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan
mänskliga aktiviteter och naturliga processer.
Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga
cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda
påverkan som utgör resultatet.
Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen
av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta
genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en
plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras
i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information.
Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet
som ett intresse - inte som ett hot.
Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag
tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande
gestaltningsutmaning.
Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall
vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för
natur eller miljöfrågor.
Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en
strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och
naturlig påverkan i klimatet.
Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö
och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett
vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att
jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist
på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har
utvecklat genom detta arbete.
Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av
ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar
att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål.
En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande
väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas
av förändring i påverkan från både människa och natur.
Att vara anhörigvårdare till en lungcancersjuk patient
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.
Faktorer som leder till utbrändhet hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt vad som gör att de väljer att säga upp sig från arbetet.
Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.