This paper examines how recruiters use social media during their recruitment process. The paper focuses on the staffing industry and will further examine how recruiters are handling jobseekers personal privacy when they are using social media in a recruitment process. The paper are trying to understand the meaning of what personal integrity means and how or if recruiters show consideration to this in a recruitment process when they are using social media as a recruitment tool. Our result demonstrates that, today recruiters use social media daily to conduct background checks on job applicants. There are no clear instructions and rules on how recruiters should handle background checks through social media. Recruiters believe that job seekers are responsible for the information contained on the their social media.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Syftet med studien är att få en inblick i HR-funktioners betydelse i dagens organisationer samt se till hur de via de mänskliga resurserna, bidrar till verksamhetens framgång. För att undersöka HR-funktionens arbete med de mänskliga resurserna har vi valt att ta hjälp av de tre begreppen ?Kunna, Vilja, Förstå? som, enligt oss, är förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra ett bra arbete. Studien ger ett historiskt perspektiv på vad som format fram dagens HR-roll samt vad yrket innebär idag. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat sex HR-personer som alla är verksamma i olika organisationer.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska mobiltelefonmarknaden.

Med utgångspunkt från de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter från utbildningen samt den inledande karriären vid första Ubåtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlägga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hämtades från de empirinära forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory där datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett värdefull insikt i vad som krävs för att rekrytera och få de nya officerarna att stanna i Ubåtsflottiljen. Studien visade på bristande informationsspridning och att värnpliktens upphörande kommer att spela stor roll när det gäller framtida nya officerares förförståelse för utbildningen och den framtida karriären. Vidare att utbildningens innehåll och längd inte är optimalt utformad för karriären på Ubåtsflottiljen.

Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar med språkutveckling och med flerspråkiga elever på en mångkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi få djupare kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning bedrivs. Våra vägledande frågor var vilka insatser skolan gör för att främja språkutvecklingen samt vilka arbetssätt och metoder som används. Vår slutsats är att en språkutvecklande undervisning kräver att eleven är i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen är att använda språket så mycket som möjligt, enligt informanterna måste eleven ständigt få tala språket för att utveckla det och vara aktiv i allt lärande..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

Förändrade förutsättningar i dagens samhälle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft läggs på att styra personalstyrkan. Vilket har fått uttryck i en växande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, är rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder på att rekrytering är en betydande kostnad.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Unconscious Thought Theory (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta..

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön på barn- och familjeenheten (BoF) på socialtjänsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har både hög arbetsbelastning och personalomsättning, ser ut. Studien utgår från fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lång erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fått förhålla sig till nya krav på arbetsplatsen och därför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsättningen leder till rekrytering av ny personal, vilket påverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och får ta de tyngre ärendena, vilket slutligen ger mindre tid åt klientmöten.