Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en.

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder.

Detta examensarbete handlar om drama som pedagogik, vad det är, hur man gör och varför man gör det. Mitt syfte med den här uppsatsen är att lyfta fram kunskap om hur vi pedagoger ska kunna hjälpa elever i våra klasser genom att använda drama som metod för kunskap och utveckling. Arbetet innefattar tre intervjuer samt litteraturstudier om ämnet. Individerna som jag har intervjuat är en klasslärare på mellanstadiet, en dramalärare samt en barnteaterförfattarinna. Intervjuerna innehöll frågor som rörde drama som pedagogik och hur de som pedagoger kommer i kontakt med detta, vad de tycker om drama som pedagogik, samt vad man kan använda det till och vilka fördelar som blir följden av användandet.Jag kom fram till att drama som pedagogik är en metod med vilken elever och lärare lär sig mer om sig själva, varandra och världen.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten och validiteten hos en digital goniometer (DGA: Angela, Meloq©) vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden.Frågeställningarna var: ?Hur reliabel är DGA vid upprepade mätningar av knäledens rörelseomfång avseende aktiv och passiv flexion och extension?? och ?Hur valid är DGA vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden??.Metod: Reliabiliteten hos DGA utvärderades genom ett test-retest förfarande och validiteten utvärderades genom att vid ett och samma tillfälle genomföra mätningar med DGA och en traditionell goniometer (TG), där TG ansågs som Golden Standard. Arton individer, 9 kvinnor och 9 män, mellan 19-73år rekryterades till studien. Totalt 36 knäleder utvärderades med TG och DGA genom mätning av knäledens ROM i sagittalplanet. Mätningarna genomfördes på höger och vänster ben i standardiserad ordning med början i höger ben: aktiv flexion, passiv flexion, aktiv extension, passiv extension.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är..

Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande:Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar.Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig.Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik..

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.