Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalite?n i undervisningen.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke..

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.