Sök:

Sökresultat:

1270 Uppsatser om Aktiv inlärning - Sida 6 av 85

Modellering av aktivt stötdÀmpningssystem med MR-dÀmpare

I denna rapport redovisas modellbyggande av ett aktivt stötdÀmpningssystem till en formulabil. StötdÀmparna som har anvÀnts i modelleringsarbetet Àr av MR-teknologi (Magneto Rheological). DÀmpningskaraktÀristik för MR-dÀmparna har tagits fram genom tester samt databehandling med mjukvaran Matlab. Genom anvÀndandet av modellerings- och simuleringsprogrammet Dymola (Dynamic Modelling Laboratory) med dess olika komponentbibliotek har flera delmodeller skapats för stötdÀmpningssystemet. Dessa modeller Àr baserade pÄ fysikaliska relationer och de sÀtts sedan samman till en hel modell av systemet.

Personligt bemötande: Hur Àndras kunders beteende nÀr de vÀlkomnas av en kundvÀrd? : En experimentell studie i Telias butik i Karlstad

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Elevers kunskapsrepresentationer : En studie av gymnasieelevers gruppredovisningar ?ur ett didaktiskt designperspektiv

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

C-RAM : en amerikansk akronym eller en svensk förmÄga?

Det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet i militÀrteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnÄ en förbÀttrad skyddsförmÄga mot indirekt eld. FörmÄgan som söks Àr frÀmst avsedd för, men inte begrÀnsad till, att kunna nyttjas för att erhÄlla ett förbÀttrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. DÀrmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först mÄste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller Ànnu hellre avvÀrjning, innan de nÄr sitt mÄl. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmÄgan kan sÀkerstÀllas pÄ nÄgot lÀngre sikt..

Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet hos Àldre

Bakgrund; antalet Àldre i Sverige ökar och fÄr en högre medellivslÀngd. En viktig förutsÀtt-ning för att bevara sin hÀlsa Àr att kunna röra pÄ sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmÄga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivÄ och livs-vÀrld har en avgörande betydelse för vÄrdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den Àldre mÀnniskan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkÀtstudie genomfördes pÄ en motionsanlÀggning i en medelstor stad i vÀstra Sverige. Studien riktade sig mot Àldre personer fyllda 65 Är och deltagandet var frivil-ligt. EnkÀter placerades ut i styrketrÀningslokal och i badhus under fyra veckor.

OMT-A : Praktisk utvÀrdering m.a.p verksamhetsregler

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Aktiv fondförvaltning pÄ svenska marknaden : Svenska aktiefonders prestation i jÀmförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgÄng pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1995-2010

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jÀmförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgÄng pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna stÄr sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer hÄller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier pÄ fonders prestationer, dÀr perioderna bestÀms utefter marknadens upp- och nedgÄngscykler kan resultat tydligare framstÀllas om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre Àn passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jÀmför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning Àn index i perioder av uppgÄngar men att de gÄr bÀttre Àn index i nedgÄngar.

Sambandet mellan förÀndringar i fonders portföljsammansÀttning och prestation : Effekten av ett nytt aktivitetsmÄtt

Tidigare forskning Àr inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre eller sÀmre Àn index. DÄ hÀnsyn inte tas till olika nivÄer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning Àr en förlustaffÀr för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mÄtt pÄ aktivitet, aktivitetsgrad, som utgÄr frÄn de ÄtgÀrder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mÀngden och storleken pÄ förÀndringar i portföljsammansÀttningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska smÄbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en lÄg aktivitetsgrad.

AKTIV FÖRVALTNING : En undersökning av fonders riskjusterade avkastning, persistens i fonders prestationer och sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas överavkastning

I dagens premiepensionssystem finns det tvÄ typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillvÀxtmarknadsfonder lyckas uppnÄ en högre riskjusterad avkastning Àn valt jÀmförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillvÀxtmarknadsfonder under Ären 2007-2013. Som mÄtt pÄ den riskjusterade avkastningen anvÀnds i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har tvÄ olika varianter av contingency tables anvÀnts för att mÀta persistensen bÄde pÄ kort och lÄng sikt.

Har aktiv fondförvaltning nÄgot vÀrde? : en kvantitativ studie om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mĂ„ngt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jĂ€mförts. Tidigare forskning har pĂ„visat att passiv förvaltning Ă€r att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat pĂ„ grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att föresprĂ„karna antar en effektiv marknad. ÄmnesomrĂ„det Ă€r ett vĂ€l utforskat omrĂ„de dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och dĂ€rmed gavs implikation till fortsatt analysomrĂ„de för den hĂ€r studien.Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hĂ€nsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillĂ€mpas för utveckling av existerande teori.

Stressorer och copingstrategier : ? en studie bland studenter och yrkesverksamma

EnkÀter anvÀndes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lÀrare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig Ät i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig frÄn varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, sjÀlvanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Vad har foam rolling för effekt pÄ rörligheten passivt och aktivt i flexion och extension i höftleden under 4 veckors anvÀndande?

Foam rolling innebÀr att en individ rullar pÄ en cylinderformad skumrulle över musklerna, detta för att kunna öka rörelseomfÄnget i en led och anvÀndas för att patienten sjÀlv ska kunna utföra myofascial release. Inom fysioterapin skulle foam rollers kunna anvÀndas som behandling till patienter med stel muskulatur, spÀnda muskler och som en enkel behandlingsmetod för patienter att utföra sjÀlva. Undersöka effekten av foam rolling pÄ aktiv och passiv flexion i höftleden. En Singel Subjekt Experimental Design studie med ABA design anvÀndes. 3 deltagare medverkade i studien.

FörÀldrars erfarenheter av kuratorn pÄ barn och ungdomshabiliteringen

I denna kvalitativa intervjustudie Àr syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar frÄn förÀldrar till barn som tillhör barn- och ungdomshabiliteringen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med förÀldrar utifrÄn en temainriktad intervjuguide. FrÄgestÀllningarna var hur det första mötet var med kuratorn, vilken roll kuratorn haft för familjen och vad som kan förbÀttras nÀr det gÀller kuratorns arbete.Studien Àr grundad pÄ 8 intervjuer med förÀldrar. Resultatet i studien visade att förÀldrarna önskade sig en kurator som var mer aktiv Àn vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vÀnda sig till, som var som en spindel i nÀtet.

MiljöhÀnsyn vid offentliga upphandlingar : En fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om skillnader finns i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner dÀr en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna Àn i kommuner dÀr de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige dÀr jag kvantitativt samt kvalitativt jÀmfört förfrÄgningsunderlag frÄn tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgÄtt frÄn MiljöstyrningsrÄdets och VÀgverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan stÀllas vid offentliga upphandlingar.UtifrÄn tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och vÀrderingar samt pÄverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser dÀr slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stÀmde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

En kartlÀggning av gymnasieelevers motiv för och emot deltagande i fysisk aktivitet

Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att fÄ fler barn och ungdomar att börja idrotta och fÄ fler att idrotta lÀngre upp i Äldrarna -genomfördes pÄ elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkÀtstudie genomfördes för att fÄ fram svar pÄ frÄgor som varför ungdomarna Àr fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i nÄgon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser pÄ sin hÀlsa. Resultatet visade att tvÄ tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva pÄ sin fritid.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->