Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka två vägledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den här studien handlar om vägledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet är Jobbgarantin för ungdomar som är ett program som riktar sig till unga arbetslösa. På det utvalda projektet arbetar två stycken vägledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vägledarna är utbildade till studie- och yrkesvägledare varför jag har försökt ta reda på hur de genomför sina vägledningssamtal.

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden.

SammanfattningNågra elevers upplevelser av sitt inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogramI grundskoleförordningen och gymnasieförordningen står att eleven och dennes vårdnadshavare (tills eleven fyllt 18 år) tillsammans med skolans personal bör samverka vid utarbetande av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogram är obligatoriskt för alla i behov av särskilt stöd från skolår 1 till gymnasiet. Arbetet med åtgärdsprogrammet bör vara en process i vilken eleven själv ges en aktiv roll vid analysen vid skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av programmet. Hur utarbetandet av åtgärdsprogram går till är ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av sitt inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogram. Vi har med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden intervjuat sex elever i skolår 5-9, som är i behov av särskilt stöd.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga är flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhämtandet känns av större betydelse och följden av det är att måluppfyllelsen ökar.Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fånga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Jag har intervjuat elever i årskurs 4 och 5 som har ett åtgärdsprogram dock utan en fastställd diagnos.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Mellanspänningsnätet består till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall är att förlägga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar på frågeställningen om vilken dimension som ska användas på medföljande jordlina.I studien kartläggs distributionsnätets uppbyggnad utifrån de ingående komponenternas bidrag till jordfelströmmar. Överslagsberäkningar används för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras på medföljande jordlinan i mellanspänningsnät, (10-20kV) för enkel- och samförläggning. Studien rör anläggningar med kortslutningsström på högst 16 och 20 kA.Beräkningsmetoderna utgår från kända felströmmar och impedanser i kablar och stationer.

I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare på grundskolans tidigare år definierar begreppet hälsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hälsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Samtliga idrottslärare arbetar inom samma kommun på två olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet är att idrottslärarna var eniga om att de genom sin undervisning i hälsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Då samtliga arbetar i skolans tidigare år menar de att den fysiska aktiviteten är den främsta på lektionerna i idrott och hälsa, att eleverna får rörelseglädje och tycker det är roligt med fysisk aktivitet samt att de får kroppskännedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att eleverna får lära sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hälsa, men också att känna sig delaktig och känna att man är en i sammanhanget. Ett livslångt lärande om hälsa var de flesta idrottslärarna medvetna om att ge sina elever.