Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter.

Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg.

År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård.

I ägarledda företag består styrelsen oftast av ägaren själv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll är ofta bara en formalitet. Flera författare påpekar vikten av att få in externa ledamöter i styrelsen för att få en aktiv styrelse och att få tillgång till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstående person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos ägarledda företag kan vara rädslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstår företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts är vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anställda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

Palliativ vård innebär att ge aktiv total vård till patienten i ett skede när sjukdom inte längre kan botas. Sjuksköterskor som jobbar inom den palliativa vården måste kunna fånga upp patientens behov. Det måste också finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för patienten, samt att sjuksköterskan ska kunna se döden som en naturlig del av livet. Enligt sjuksköterskorna är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan henne och patienten, för att kunna känna igen och förstå de känslor och reaktioner som patienten visar. Syftet med studien var att belysa vad sjuksköterskkor upplever vara viktigt i mötet med patienter inom palliativ vård.

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning.Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009.Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus.Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott.

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är relativt nytt, och har börjat användas mer och mer inom hälso- och sjukvården. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjälper klienter med hur de ska gå tillväga med sitt recept. FaR vänder sig främst till de som är i störst behov av fysisk aktivitet, det är viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kännedom om hur FaR på Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att få ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmånader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte är att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten är fysisk aktiv efter sex månader efter det att receptet löstes in.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Detta dokument är en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frågeställningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstånd för uppläggning av muddermassor inom ett naturreservat i Luleå skärgård. Inom examensarbetet har även utförts en geodetisk inmätning med Nätverks-RTK av den uppläggningsplats som har föreslagits av sökanden. Mätdata har redovisats i form av planritningar och tvärsektioner.

Vi har genom friluftslivets individualisering sett en allt större efterfrågan på fysiska aktiviteter kopplade till hälsa och träning. Vi har gått mot ett mer upplevelsebaserat samhälle där vi köper livsstilar i form av de känslor och erfarenheter de ger oss och vi söker hela tiden efter nya utmaningar. Syftet med vår uppsats var att undersöka vad som ligger till grund för hur vi genom träning och hälsa inom resande går mot ett allt större individualiserande där det egna intresset är centralt samt granska trenden träningsresors förutsättningar för att bli en trend som står sig stark i framtiden. För att besvara syfte och frågeställningar har vi använt oss av en litteraturundersökning för att undersöka hur trenden hälsa och träning sett ut genom historien samt en kvantitativ enkätundersökning där vi har ställt frågor kopplade till träningsresor och fysiska aktiviteter utomlands. De resultat vi kommit fram till i vår enkätundersökning visar att trenden träningsresor har potential att växa även i framtiden, även om den kan tvingas förändras något för att möta nya efterfrågningar. Genom vår litteraturundersökning har vi kunnat se att individualisering och det egna intresset blir allt viktigare genom historien, vilket vi även kan se en fortsatt efterfrågan på i vår enkätundersökning, i form av eget bestämmande över både tid, pengar och aktiviteter..

Hos framförallt galopphästar är skador på den ytliga böjsenan vanligt förekommande. Den ytliga böjsenan är en energibevarande elastisk struktur som utsätts för stor mekanisk belastning vid hög fart. För att klara av detta behöver den vara både stark och elastisk, egenskaper som står i konflikt med varandra. En starkare sena får sämre elastiska egenskaper vilket gör energiåtgången större. Säkerhetsmarginalen för vad senan utsätts för in vivo och maximalt klarar av in vitro tycks vara liten, något som delvis kan förklara den höga skadefrekvensen.Patogenesen är inte helt klarlagd men ruptur av den ytliga böjsenan verkar föregås av degeneration.

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.