Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®).

Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet på sjukhus i Europeiska länder samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhållande till valda artiklars syfte och frågeställningar. Ur de 14 granskade artiklarna utläste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ?Relationer?, därefter följer i fallande ordning; ?Kontroll?, ?Osäkerhet?, ?Arbetskrav/överbelastning?, ?Personliga förväntningar/tvetydighet?, ?Arbetsmiljö?, ?Emotionella påfrestningar?, ?Arbetsledning?, ?Tidspress? samt ?Missnöje?. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utläsa vilka copingstrategier som användes, vilka var olika typer av känslofokuserad- och problemfokuserad coping.

Rapporten är en analys av inventeringsdata på bibagge (Apalus bimaculatus) och vårsidenbi (Colletes cunicularius) från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Naturvårdsverket har utformat ett åtgärdsprogram för bibagge då den är upptagen på rödlistan som nära hotad (NT). Bibaggen är en brandgul skalbagge som man finner i blottade, solexponerade, sandytor där dess värdart vårsidenbiet lever. Bibaggen är nämligen boparasit på vårsidenbiet. Endast under parningstiden, några få veckor i slutet av mars och början av april, är bibaggen aktiv ovan mark.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.

Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet. När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark. Resultatet av studien visar att P.

Syftet med den aktuella kvalitativa studienär att utifrån av empiriska datafördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV(MBT).Metod: Sammanlagt sju äldre från Åboland skärgård som har använt sig av MBT har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.Huvudresultat:Det centrala i MBT visade sig vara samvaron i de virtuella möten där deltagarna träffade varandra och studerandevid högskolan.?Att få och ge stöd genom interaktiva möten?framstod där med som en kärnkategori i analysen av data. I analysen av intervjuerna kunde ytterligare fyra kategorier identifieras som alla var relaterade till kärnkategorin. Dessa kategorier beskriver deltagarnas upplevelser av konsekvenserna av att delta i virtuella möten.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp.

Den passiva hjulupphängningen är i moderna fordon en stor begränsning då allt högre krav ställs på komfort samtidigt som trafiksäkerheten är viktigare än någonsin. Med en passiv hjulupphängning får tillverkaren alltid göra avvägningar mellan komfort och väghållningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvägning beror på att karaktären hos en passiv hjulupphängning inte kan påverkas så att den klarar av att absorbera underlagets ojämnheter och samtidigt uppnå maximal kontakt mellan däcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens användningsområden ställs även höga krav på lastningsmöjligheter.Fordonet ska således fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att använda en magnetreologisk dämpare för att uppnå en semi-aktiv hjulupphängning. Med en sådan lösning kan dämparens styvhet ändras väldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphängningen men för att åstakomma detta måste dämparens karaktär vara känd.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.