Sök:

Sökresultat:

1240 Uppsatser om Aktiv fondförvaltning - Sida 57 av 83

Apotekverksamhetens regler i Holland : ? skillnader och likheter mellan Sverige och Holland

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Faktorer som pÄverkar hur patienter med diabetes upplever kontakten och mötet med vÄrdpersonal - En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

Effekter av AktiVERA-projektet pÄ lÄngtidssjukskrivna arbetstagare i Bjuvs Kommun

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen lÄngtidssjukskrivna kan pÄvisas utöver den intuitiva nytta som förutsÄgs.Undersökt grupp och metod:7 lÄngtidssjukskrivna kvinnor inom vÄrd och omsorg med anstÀllning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshÀlsovÄrden och det lokala FörsÀkringskassekontoret samt friskvÄrdsinsatser och förvÀntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i tvÄ omgÄngar besvara enkÀterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 mÄnaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt ovÀntat vÀsentligen oförÀndrad grad av arbetsförmÄga och utfall i de bÄda enkÀterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). NÄgon statistiskt signifikant förÀndring av enkÀtufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den anvÀnda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden pÄ knappa 6 mÄnader för förhÄllanden med lÄng förÀndringslatens. Emellertid kan man fortsatt hÀvda intuitiv nytta av den hÀr typen av intervention hos lÄngtidssjukskrivna. Sammantaget framkom ocksÄ bekrÀftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelÄlders kvinnor med anstÀllning inom vÄrd och omsorg.Slutsats:NÄgon positiv effekt kunde inte sÀkert pÄvisas men intuitiv nytta har sÀkert förelegat och interventionen som sÄdan Àr lovvÀrd i en grupp dÀr lidandet Àr stort parallellt med stora samhÀllsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Fallrelaterad self-efficacy, gÄngförmÄga och antal vÄrddagar hos Àldre personer som opererats för höftfraktur

Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 Är i Sverige faller varje Är. En persons self-efficacy kan pÄverka hur aktiv personen vÄgar vara efter en höftfraktur vilket torde pÄverka den postoperativa rehabiliteringen. Syfte: Syftet var att vid hemgÄng frÄn ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika Àldre Äldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gÄngförmÄgan och antalet vÄrddagar. Metod: MedelÄldern i studien var 78 Är. 14 personer ingick i studien.

Barnkalas flyttar hemifrÄn : En studie om företags syn pÄ köpeskalas

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad som motiverar företag som erbjuder köpeskalas och hur dessa företag genom vÀrdefulla kundupplevelser och effektiva arbetsprocesser tillfredsstÀller bÄde barn och förÀldrar samtidigt som verksamheten Àr lönsam. Med koppling till detta syfte har vi valt att anvÀnda följande tre forskningsfrÄgor:Varför motiveras företag att erbjuda köpeskalas?Hur kan företag erbjuda en köpeskalasupplevelse som gör bÄde barn och förÀldrar nöjda?Hur bör företag utforma köpeskalaserbjudandet för att vara lönsamma?MetodVi har valt att ha en kvalitativ metod dÄ syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för köpeskalasbranschen. NÀr vi har arbetat med teorin och empirin har vi vÀxlat mellan en induktiv och deduktiv forskningsansats, alltsÄ har vÄr studie varit abduktiv. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med respondenter frÄn olika företag i Kalmar.SlutsatserVÄr studie har kommit fram till att företag motiveras att erbjuda barnkalas för att skapa och utveckla lÄngvariga relationer, generera positiv word-of-mouth, bidra till ökad inkomst, förbÀttra tillgÀngligheten och forma en bÀttre arbetsplats.

Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden?

ABSTRACT TITEL: Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden? SEMINARIEDATUM: 2008-06-02 ÄMNE/KURS: NEKM01 ? Examensarbete magisternivĂ„, 15 ECTS FÖRFATTARE: Carl Hersaeus HANDLEDARE: Hossein Asgharian NYCKELORD: Optionsstrategier, Vaggor, Strutar, Historisk Volatilitet, OMX SYFTE: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner, s.k. strutar och vaggor, Ă€r lönsamma pĂ„ den svenska marknaden. Vidare avser studien att tolka hur och nĂ€r dessa strategier anvĂ€nds bĂ€st. Uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n en liknande amerikansk studie dĂ€r amerikanska NASDAQ QQQ optioner studeras.

MÀnniskokroppen i förskolan : Hur pedagoger i förskolan arbetar med mÀnniskokroppen

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

LÀrande i en mÄngkulturell skola : Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i undervisningen hos tvÄ SO-lÀrare

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

FörbÀttra Internetsystem genom implementation av AJAX-teknik

Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

Effekt av torkstress pÄ tillvÀxt hos annuella ogrÀs

En minskad herbicidanvÀndning Àr önskvÀrt ur flera aspekter. BÀst effekt pÄ plantan ska fÄs frÄn appliceringen om denna Àr i aktiv tillvÀxt. För att herbicider ska kunna anvÀndas framgÄngsrikt sÄ Àr en avstannad tillvÀxt en förutsÀttning för en lyckad bekÀmpning. I arbetet har en frÄgestÀllning varit om det gÄr att avgöra om vÀxter avstannat i tillvÀxt, genom att utvÀrdera en vÀxtfysiologisk metod. I experimentet har mÀtning av vÀxtens fotosynteskapacitet, som kan mÀtas med klorofyllfluorescens valts som metod.

Att planera för vÀntan : en studie kring gestaltningen av kollektivtrafikens hÄllplatser i Göteborg

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur vÀntan kan kÀnnas sÄpass negativ (trÄkig och otrygg) att jag valt andra fÀrdmedel. MÄste det se sÄ ut? Vad styr utformningen av hÄllplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervÀrden? I denna uppsats har mÄlet varit att redogöra för varför hÄllplatser Àr utformade som de Àr, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hÀnsyn till detta ifrÄgasÀtta och föra en kritisk diskussion kring hur hÄllplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv vÀntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förstÄelse för denna planering men Àven belysa hÄllplatsens potential till att dels fÄ fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tÀt stad. Studien Àr indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det Àr som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrÄgasÀtter utformningen.

Vart tog jobben vÀgen? Jobless growth i Sverige 2002-2005

En av de frÄgor som diskuteras allra mest i politiken Àr hur man bÀst gör för att öka sysselsÀttningen och minska arbetslösheten. Den nuvarande regeringen har som mÄl att Sverige ska ha lÀgst arbetslöshet i EU 2020, genom en ?modern och aktiv nÀringspolitik? (Regeringskansliet, 2014). Att detta hÀnger samman med ekonomisk tillvÀxt ifrÄgasÀtts sÀllan i den politiska debatten, vilket empirin talar för att det inte heller behöver göras i de flesta fall. Men under vissa perioder har det visat sig att det inte alls Àr sjÀlvklart att dessa hÀnger ihop, dÄ normal eller hög tillvÀxt inte har inneburit högre sysselsÀttning eller lÀgre arbetslöshet.1993 slÀppte UNDP sin Ärliga Human Development Report dÀr de beskrev att lÀget i vÀrldsekonomin kunde beskrivas med vad de kallar för ?a new phenomenon ? jobless growth? (UNDP, 1993:36).

Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Skiljer sig effekten vid behandling med interferon-beta frÄn annan immunmodulerande behandling vid MS?

Multipel Skleros, MS, Àr en kronisk autoimmun sjukdom med cirka 17000 diagnosticerade patienter i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i Äldersintervallet 20-40 Är. Myelinet som omger axonerna inflammeras och skadas, vilket medför blottade nervtrÄdar med försÀmrade impulser som följd, varvid symtom som okoordinerade rörelser och domningar Àr vanligt. Idag finns ingen lÀkande behandling mot MS. Vid skov med akuta funktionsnedsÀttningar anvÀnds metylprednisolon för att förkorta skovets tid.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->