Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade Aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade Aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i Aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna.

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall.

SammanfattningI början på 1970-talet infördes ett låneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebär ett förbud för aktiebolag att lämna penninglån till den som äger Aktier, är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud träffar även närstående till dessa personer. Från detta förbud finns även en rad undantag föreskrivna då det under vissa förutsättningar ansetts affärsmässigt motiverat att tillåta lån till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag är det så kallade koncernundantaget som tillåter lån inom koncerner under den förutsättningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Motivet bakom låneförbudet är framförallt av skatterättslig karaktär och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstår då fysiska personer lånar medel från bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och på detta sätt skjuter upp eller helt undgår beskattning av detta kapital.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars Aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag är på något sätt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens på de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de är exponerade för och på vilket sätt de hanteras är därför viktig information för företagets användare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit år 2005 och ställer i förhållande till tidigare standarder högre krav på företagens riskupplysningar gentemot sina användare. Avsikten med standarden är följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och användarna vilket är ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl företagen på Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 ställer och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien även vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tänkas ha på prisutveckling på egna Aktier.Avgränsningar: Studien begränsar sig till företag på OMX börsen i Stockholm noterade på Small och Large Cap som är verksamma inom industribranschens kapitalvaror.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars Aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Det förekommer en mängd olika företagsrekonstruktioner på marknaden. Denna uppsats behandlar en typ av företagsrekonstruktion, management buyouts (MBO). Begreppet innebär att den befintliga företagsledningen köper upp delar eller hela företaget och genom sitt majoritetsägande går från att vara passiva agenter till ägare.Syftet med denna uppsats är för det första att undersöka huruvida aktiekursen påverkas vid tillkännagivandet av en kommande MBO. Veckans affärers totalindex har valts som jämförelseindex då det publicerar köpkurser. Studien bygger på hypotesen om effektiva marknader med utgångspunkt att priserna på Aktier snabbt anpassas till ett nytt jämviktspris vid ny information.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål ? d.v.s.

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar är av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieägaren en direktavkastning på investerat kapital, men beskrivs också kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska området finns de som förespråkar både positiva och negativa samband kring utdelningars effekt på företagets resultattillväxt. De senaste åren har nya empiriska studier som visar på motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering.Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillväxt?Syfte: Studiens syfte är att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillväxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, våren 2012.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina Aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess Aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.