Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga Aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och Aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och Aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Share repurchases in Sweden has since legalization in 2000 gained momentum. Similar to other corporate events, there are studies that examine whether this affects the share price performance. With studies in the U.S. that measured excess returns of approximately 3,5 percent on the announcement day; Swedish buybacks, holding a tighter regulation is of interest to study. The Stockholm Stock Exchange regulation regarding reporting is also similar to the Stock Exchange in Hong Kong.

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska Aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga Aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Allteftersom affärsvärlden har förändrats och blivit allt mer komplex har ävenföretagsförvärv blivit allt mer vanligt och behovet av företagsvärderingar ökat.Företagsvärderingar utförs i många olika situationer och för olika syften t.ex. i sambandmed sammanslagningar, vid värdering av Aktier eller kreditgivning. I dessa situationerfinns även aktörer som alla har olika intentioner med värderingen. Därför finns det ettantal metoder och modeller att applicera vid en värdering.Denna studies syfte är att skapa tre olika typer av förståelse relaterat tillföretagsvärdering: förståelse för värderingsmodeller, förståelse för hur modellernaanvänds i praktiken samt förståelse för vad en god värderingsmodell är. Förståelsenskapas genom att studera litteratur, artiklar samt insamlat material från intervjuer medpersoner som arbetar med företagsvärdering i praktiken.Studien utförs med en kvalitativ metod samt en induktiv ansats eftersom dessa anseslämpliga för det ovan nämnda syftet.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens Aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta Aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens Aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sättas in i företagets verksamhet för att underlätta den dag då skiftet väl sker.Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts på oplanerade generationsskiften och särskilt efterlevande makes arvsrätt vad gäller arv av andelar i familjeföretag. Syftet är att visa på de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa på svagheter i gällande lagstiftning.Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa, som gåva och andelsbyte, intern aktieöverlåtelse, underprisförsäljning och testamente.

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.

Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i Aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ?sprack bubblan? som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag.