Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens Aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med Aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

I denna uppsats undersöks om världshändelser skapar abnorma effekter hos oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende på företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjälp av en eventstudie som genomförs på sex oljebolag med tre världshändelser som utgångspunkt. De valda världshändelserna bestod av två naturkatastrofer och en större ekonomisk händelse. Företagen som valdes delades in i två grupper om tre företag, där ena gruppen innehöll de större företagen och den andra gruppen de mindre.Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att händelserna i två av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos oljebolagens Aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska händelsen visade sig ha en större påverkan på aktiekurserna än de två naturkatastroferna hade.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med Aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

BakgrundRichard J. Rendleman, Charles P. Jones & Henry A. Latané påvisade i en studie år 1982 med hjälp av en regressionsmodell att tidsförskjutningar i prissättningen av Aktier existerat på den amerikanska marknaden vid kvartalsresultat som avvek från en trend. Det inspirerade oss att med samma metod undersöka om liknande tidsförskjutningar även existerat på den svenska marknaden.SyfteSyftet med denna uppsats är att empiriskt studera om det existerat tidsförskjutna aktieprisjusteringar kvartalsvis, baserade på standardiserade oförväntade kvartalsresultat respektive standardiserade oförväntade kassaflöden, på den svenska aktiemarknaden under åren 2004-2006.

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos Aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja Aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare.

Titel: Spridningen av finansiella innovationer - En studie av aktieindexobligationernas popularitet Författare: Henrik Hansson och Sverker Nilsson. Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara varför sparandet i AIO:er har ökat och hur AIO:en har spridit sig. Metod: Vi har genomfört intervjuer av kvalitativ karaktär på de fyra storbankerna. Vi har sedan analyserat resultatet av intervjuerna med hjälp av teori om hur innovationer sprids. Slutsats: AIO:ernas relativa fördel har ökat de senaste åren. AIO:ernas position stärktes mot Aktier och aktiefonder i och med börskraschen. När sedan räntorna började falla sökte placerarna nya alternativ. I AIO:erna har de hittat en gyllene medelväg. Under 1990-talet var AIO:ernas utveckling bromsad av att rådgivarna inte hade kunskap om AIO:erna.

Till följd av en ökad harmonisering inom EU skall alla börsnoterade företag inom EU följa och tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar från och med den 1 januari 2005. Företag som berörs är de som har Aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad. I Sverige är Aktietorget, North Growth Market samt Stockholmsbörsen reglerade marknader. Den största förändringen till följd av IFRS implementeringen är att värdering av poster i balansräkningen kommer att ske till verkligt värde istället för till anskaffningsvärdet. Förändringen av värderingsprinciper kommer i sin tur att leda till en ökad volatitlitet i företagens resultat.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns något samband mellan företagens floattal (det vill säga den andel Aktier som det handlas aktivt med) och deras Aktiers volatilitet. Detta undersöker vi i samband med offentliggörandet av kvartalsrapporter. Vi har även för avsikt att studera förhållandet mellan volatiliteten och företagets börsvärde. Metod: Vi utförde en kvantitativ studie och med hjälp av en enkel regressionsanalys analyserades volatiliteten mot floattalet. Ytterligare en orsaksfaktor togs med och en multipel regressionsanalys baserad på floattalet och börsvärdet genomfördes.

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna Aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

Den här uppsatsen behandlar rapporteringstidpunktens betydelse för börsnoterade företag. Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella samband som kan visa på att det har betydelse i vilken ordning som börsbolag inom samma bransch offentliggör sina kvartals- och årsredovisningar. Detta för att på kort sikt få så fördelaktig aktiekursutveckling som möjligt. Vi har utfört en explorativ undersökning då vi genom sekundärdata analyserat fyra svenska börsbolag uppdelat på två konkurrenter inom två olika branscher. De variabler vi undersökt är utfallen av deras rapporter och i vilken ordning de offentliggjorts i förhållande till varandra.

Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ?bantat? sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ?bantade? balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher.

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna Aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.

Årsredovisningen och årsstämman är två kommunikationskanaler som företag använder för att sända ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. Aktieägarna utgör därmed en viktig grupp för företaget då de är en viktig källa till kapital. Årsredovisningen och årsstämman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behålla, köpa eller sälja Aktier, det är då av vikt att den information som sprids är användarvänlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta är att investerarna själva måste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga värde.