I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

I denna undersökning konstrueras fundamentala aktieindex med Aktier innefattade av indexetStockholm OMX30 under perioden 1999-04-01 till och med 2009-03-31. Dels konstruerasenskilda index där indexeringen sker efter faktorerna bokvärde, utdelning, försäljning, resultat,kassaflöde och antal anställda, dels ett index där faktorerna sammanvägs. Detta för att undersökahuruvida fundamentala index bättre speglar företags fundamentala värde och därmed genererarhögre riskjusterad avkastning i förhållande till ett marknadsvägt referensindex. De enskildaindexen bokvärde, utdelning, försäljning, antal anställda samt det sammanvägda indexet visarhögre riskjusterad avkastning än referensindexet. Kassaflödes- och resultatindexet presterardäremot markant sämre än referensindexet.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att Aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen..

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De Aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.

I denna studie undersöks de initiala effekterna då ett företags styrelse av bolagsstämman blir bemyndigade att återköpa egna Aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkställer respektive ej verkställer återköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspå om ett företag kommer att verkställa återköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja på vilket företag som kommer att verkställa återköpet eller ej.

Det förekommer idag främst två olika huvudkategorier när det gäller analys av Aktier, nämligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrån ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken är att människor i grupp tänker och agerar på liknande sätt när de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar går att tolka. Tekniken sträcker sig tillbaka till 1800-talet och användsflitigt idag av såväl mindre som större investerare och aktörer på de finansiella marknaderna.En av många tekniker inom teknisk analys fokuserar på glidande medelvärden av olika längder och kombinationer. Enligt teorin uppstår köp- respektive säljsignaler när dessamedelvärden korsar varandra.

Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående Aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys.

Since the year of 2000 it has been legal for companies in Sweden to repurchases their own stocks. The purpose of this study is to examine if it has been possible to make a positive abnormal return in Stockholmsbörsen by buying stocks in companies that has announced a buyback program. Our study includes 59 companies that have accomplished a buyback program throw the years of 2000 to 2006. To calculate the abnormal return we use the BHAR method with Affärsvärldens generalindex and branchindex as benchmarks. The result shows a significant positive abnormal return of 23,56 percent the first 12 month after the announcement with Affärsvärldens generalindex as benchmark.

Korta aktieaffärer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter från Luleå Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder när de handlar med värdepapper. Vi har konstaterat att många medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. Många ökar risken genom derivathandel, andra genom så kallad ?daytrading?.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Bakgrund och problem: Förekomsten av fusioner och förvärv har vuxit exponentiellt under90-talet och gått från att vara ett amerikanskt fenomen till att förekomma över hela världen.Fem fusionsvågor kan urskiljas och den sista vågen inträffade under 1990-talet där storlekenpå fusionerna ökade kraftigt jämfört med tidigare vågor. Oljeindustrin påverkades i storomfattning och fusionerna mellan Total och PetroFina samt TotalFina och Elf Aquitaine ärtvå exempel på mycket stora fusioner under denna tidsperiod. Denna uppsats fokuserar på attanalysera de motiv som låg bakom storleken på den premie Total betalade för PetroFinasAktier samt hur TotalFinas och Elf Aquitaines agerande i media kan förklaras i samband medbudgivningsprocessen företagen emellan.Syfte: Uppsatsen syftar till att analysera Totals motiv till premien företaget betalade förPetroFinas Aktier samt företagens agerande i media i samband med fusionen mellan TotalFinaoch Elf Aquitaine.Avgränsningar: Vid fusionen mellan Total och PetroFina avgränsar vi oss till att analyseramotiven till premien, eftersom en heltäckande analys hade varit för tidskrävande. Vidfusionen mellan TotalFina och Elf Aquitaine avgränsar vi oss till att analysera utspelen imedia under budgivningsprocessen av samma anledning som ovan.Metod: Uppsatsen är utformad som en deskriptiv fallstudie där en kvalitativ metod använtsför att besvara frågeställningarna. Vidare baseras studien uteslutande på sekundärdata såsomårsredovisningar och artiklar från affärspress.

Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade Aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde Aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.