Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på Aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm.

Marknadsförutsättningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer är idag bättre än någonsin. För första gången är bankerna motiverade att hjälpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lånefinansiering. Regulatoriska förändringar, såsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsättning. Det händer saker på bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, färdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgå.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med Aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolånemarknaden i USA. Börser världen över rasade till rekordlåga nivåer, och ijakten på orsaker som förvärrade krisen pekade många på blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedåtgående aktiekurser. Med den här uppsatsen vill vi undersökamarknadens inställning till blankning, Vi vill även belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken inställning Aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner på företag och institutioner som på något sätt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

I en effektiv marknad är företag värda vad marknaden är beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en längre tid präglats av att aktien handlas till ett lägre värde än bolagets totala fastighetstillgångar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med räntans nedgång har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i värde, räntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lägga fokus på de nya redovisningsstandarder från IASB.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

Problemdiskussion: Finansanalytiker och deras köp- och säljrekommendationer har den senaste tiden varit flitigt omdiskuterade och kritiserade i olika media. Den turbulenta uppgången och den efterföljande kraftiga nedgången har lett till man kan ställa sig frågan hur lämpliga de befintliga modellerna för aktievärdering är. Det har även diskuterats att börspsykologi blivit ett allt viktigare inslag på Aktiemarknaden. Kanske är det så att de aktievärderingsmodeller som används idag inte längre är lika tillförlitliga som de har varit tidigare. Problematiken i uppsatsen är fokuserad på vilka modeller de svenska analytikerna använder idag och även om det finns teoretisk täckning bakom besluten.

Inledning och problemdiskussion: Den senaste tiden har svenska bolaget Eniro varit inblandad i en redovisningsskandal där den tidigare vd:n Johan Lindberg polisanmälts för att ha manipulerat bolagets intäkter. Eniro står nu inför en svår period där långivarna överväger att sätta bolaget i konkurs och möjlighet till nyemission verkar inte trolig.För ett gynnsamt näringsliv är det viktigt att intressenter känner förtroende för noterade bolag på Aktiemarknaden. Att bolagen redovisar korrekt information är avgörande för att investerare ska känna förtroende för bolaget, vilket ifrågasätts vid redovisningsskandaler likt den Eniro nu står med.Syfte: Att analysera Eniros finansiella ställning och dess utveckling år 2007 till 2014, för att se på samband mellan förändringar i finansiella ställningen och bolagets börsvärde.Avgränsningar: Studien kommer att baseras på årsredovisningar från år 2007 till 2013 samt tredje kvartalsrapporten år 2014. Denna period är vald då den ger en bild av bolaget innan och under finanskrisen, samt de år som den felaktiga redovisningen skedde och efter att den upptäckts.Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Eniro och består av både sekundär kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativa data är nyhetsartiklar om bolaget och verksamhetsberättelser som finns i Eniros årsredovisningar.

Problemet i den här uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation på internet. Genom att på en övergripande nivå utgå ifrån redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att på ett rationellt sätt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation på internet. Denna modell ska alltså fungera som ett vägledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktär, vilket innebär att börsnoterade bolag generellt ska kunna använda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation på internet. Den här uppsatsen bygger på en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs.

 De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på Aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande.

Världsekonomin har genom historien med jämna mellanrum drabbats av olika former av ekonomiska bubblor och kriser. Världsekonomin, som idag är inne i en av historiens tuffaste lågkonjunkturer, har präglats av stigande börskurser från 2003 till mitten på 2007. Under föregående år tog det däremot tvärstopp på världens börser, bland annat sjönk Stockholmsbörsen med 42 %. Som bakgrund till den här uppsatsen ligger de senaste årens stora kursrörelser på Aktiemarknaden.Syftet med denna uppsats är att göra en företagsvärdering av det svenska byggföretaget Skanska AB och således komma fram till om Skanska AB i dagsläget antas vara ett över- eller undervärderat företag på Stockholmsbörsen.Uppsatsen är en blandning av kvalitativa- och kvantitativa metoder, där uppsatsen bygger på den teori som finns inom området finansiell analys samt utgår från mikroekonomiska teorier. Skanska AB ska värderas utifrån en kassaflödes- samt en relativvärdering och de slutsatser som presenteras utgår från både en deduktiv och en induktiv ansats.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot Aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

Dagens informationssamhälle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrågar alltmer komplexa produkter. Det är företagens medarbetare som besitter förmågan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även Aktiemarknaden har förändrat sin värdering som förskjutits från företagets fysiska ägodelar, som är grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgångarna. Dessa dolda tillgångar är också svåra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förändrats nämnvärt de senaste hundra åren.