UtifrÄn fem damfotbollsspelares egna berÀttelser avser den hÀr studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och förestÀllningar som omgÀrdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillÀmpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de tvÄ genuskodade förestÀllningar/myter som omgÀrdar damfotbollsspelare Àr att alla Àr (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? Àr stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare Àr ett sÀtt att befÀsta dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för mÀn, och inte för kvinnor. Min empiri visar ocksÄ att fotbollstjejerna förhÄller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnÄ bÄde som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvÀrd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebÀr en kropp utan stora muskler.

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nÀstan stÀndigt matcher pÄ tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska sÀljas Àr i dagens samhÀlle inte alls nÄgonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller pÄ olika sÀtt publikens behov. Vilka Àr dessa behov? Specifikt vad Àr det som gör att en person vÀljer att gÄ och se en fotbollsmatch med Sirius pÄ Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta Àr vad denna uppsats avser att undersöka.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende pĂ„ dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna pĂ„ talangerna har resulterat i. FrĂ„gestĂ€llningar som studien utgick ifrĂ„n var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i sĂ„ fall pĂ„ vilken nivĂ„? Har de slutat att spela fotboll, och i sĂ„ fall varför och vid vilken Ă„lder? Är de pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegĂ„ng sett ut samt hur har den pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren? Har lĂ€ngden och mĂ€ngden av investerad tid i fotboll pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren?MetodStudien genomfördes med hjĂ€lp av postenkĂ€t. EnkĂ€ten skickades till en urvalsgrupp bestĂ„ende av 245 individer födda frĂ„n 1983 till 1989.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning bestĂ„r i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svĂ„rt för mĂ„nga av dem att komma in i det svenska samhĂ€llet i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att mĂ„nga av de riskerar att hamna utanför samhĂ€llets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhĂ€llet. Det hĂ€r fenomenet Ă€r fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjĂ€lpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg Ă„t riksidrottsförbundet (2003).

Studiens syfte Àr att undersöka orsakerna som invandrarkillar har nÀr de vÀljer fotboll före andra sporter, samt varför vÀljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte Àr att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att fÄ svar pÄ detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:Vilka Àr orsakerna till att invandrarkillar vÀljer fotbollen före andra sporter?Varför vÀljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen nÄgon inverkan för deras integration?För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att fÄ inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhÄllningssÀtt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag ocksÄ nÄgra fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och trÀnare.Resultatet visar att killarna i min studie Àr integrerade i det svenska samhÀllet, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhÀllet och samtidigt lyckats att behÄlla sin kultur och vÀrderingar.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers pĂ„verkan pĂ„ skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. TvĂ„ngsmĂ€ssig passion Ă€r en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal trĂ€ningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, sjĂ€lförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har anvĂ€nts dĂ€r 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingĂ„tt som undersökningsdeltagare. AnvĂ€nda mĂ€tinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

Theability to beat the market is one of the most discussed topics in finance. Thereare very few investors that manage to accomplish this over longer periods oftime. Most of the financial research claims that this is impossible unless theinvestor increase the risk in the portfolio. However numerous of researchershave shown that it exist anomalies on the stock market which either indicatesthat the Capital Asset Pricing Modell (CAPM) or Fama and French three-factormodel fails to explain stock returns or that the market is not fully efficient.One investor that has claimed that the stock market is not fully efficient andthat it is possible to generate abnormal return is Benjamin Graham. Graham isone of the legends on Wall Street and he has shown that by using few variablesbased on public information, one can manage to beat the market over longer timeperiods.There arejust a few studies that have tested Graham?s criteria?s, however all of themindicates that they work but that the standard deviation might be higher forthe portfolios.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Denna studie Àr genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp mÀnniskor som möts en till tvÄ gÄnger per Är i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fÀltstudier pÄ plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan Àr ett sÄ pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgÄ.

Fotboll Àr den mest populÀra lagsporten vÀrlden över, för nÀrvarande med ungefÀr 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier berÀknats till ungefÀr 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgÄng till genom sin klubb vid skada, samt om önskemÄlen skiljer sig mellan tvÄ lag pÄ olika nivÄer. Syftet var ocksÄ att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjÀlp vid skada under föregÄende sÀsong.

I denna studie undersöks hur lÀrare ser pÄ vad de lÀr ut nÀr de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lÀr sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella lÀroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien Àr frÀmst baserad pÄ intervjuer som dels gjordes med tvÄ lÀrare inom skolan, och dels pÄ intervjuer med fyra elever frÄn Ärskurs nio. Vid studien intervjuas tvÄ pojkar och tvÄ flickor, för att pÄ sÀtt ocksÄ undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan anvÀnds ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det Àr intressant att resultaten visar att lÀrare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lÀr sig.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.