SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsĂ„ngest relaterat till varandra samt till Ă„lder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Hur samvarierar Ă„lder och antal Ă„r pĂ„ elitnivĂ„ med typen av perfektionism och graden av prestationsĂ„ngest?Hur vanligt förekommande Ă€r adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsĂ„ngest hos kvinnliga elitfotbollsspelare?Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsĂ„ngest?MetodI studien medverkade 93 spelare frĂ„n tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och Ă„tta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkĂ€t som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrĂ„gor samt tvĂ„ mĂ€tinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test anvĂ€ndes. Data analyserades med hjĂ€lp av ChiÂČ-test samt Spearmans korrelationstest.ResultatÅlder och antal Ă„r pĂ„ elitnivĂ„ visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsĂ„ngest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Abstract The purpose of the study is to examine how children perceive the relation between play and sex and analyse it from a gender perspective. This by answering the questions: "Is the children?s choice of place, materials and company in play dependent on gender?" and "Is there a significant difference between the sexes and/or ages?" The study was done through twelve focusgroup interviews with three children in each group except two groups of two children in each. Eight boys and nine girls of six years old and nine boys and eight girls of nine years old were interviewed. Boys and girls were interviewed in separate groups and the questions were open ended and followed up.

The aim of this thesis is to highlight how male and female characters are portrayed in children?s books, that have football as a theme, and are written for children between 9-12 years of age. I have chosen this subject so that I, as a pre-school teacher, can adhere to the curriculum?s aim of maintaining the school?s responsibility for counteracting traditional gender roles. I aim to study how gender is represented in literature for children.I shall apply Yvonne Hirdman?s theories on the gender system which is built on the principals whereby the sexes are separate entities and there is a structural hierarchy between them.

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av vÀrldens största och framgÄngsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen Àr att dels kartlÀgga Manchester Uniteds kontraktsnÀt, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som sÀrskiljer Manchester United frÄn vanliga nuvÀrdesmaximerande företag utifrÄn kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak anvÀnds i uppsatsen Àr kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnÀt, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar frÀmst upp det som skiljer Manchester United frÄn ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar pÄ Àr spelare, supportrar och sponsorer dÄ dessa kontraktsparter Àr unika för företag som Manchester United.

The following essay is a study of the theatre-play Min Arm, a translation and performance by Per Lasson for Fria Teatern in Stockholm 2009-2010. Actor, director and playwright Tim Crouch wrote the original script My Arm in English in 2003.With basis in intermedial theory, as defined by Jörgen Bruhn, as well as Hans-Thies Lehmann?s theory on post-dramatic theatre this study investigates the meaning-building processes in Min Arm as a theatrical performance. Concepts of the difference between stage play and performance text are borrowed from and inspired mainly by Eli Rozik?s Generating Theatre Meaning.

Den ultimata indikatorn pÄ ett fotbollslags prestation Àr matchresultatet som beror pÄ balansen av gjorda och inslÀppta mÄl. Syftet med studien var att analysera de allsvenska herrlagens mÄlproduktion under sÀsongen 2010. Detta för att undersöka de svenska elitlagens förekomst av gjorda och inslÀppta mÄl över matchtid. Ytterligare syfte var att undersöka om framgÄngsrika och mindre framgÄngsrika lag uppvisar olika mönster gÀllande dessa parametrar. Samtliga 240 matcher, totalt 600 mÄl, frÄn sÀsongen 2010 studerades pÄ förekomst av mÄl över matchtid.

Barn- och Ungdomsidrott Àr idag för de flesta familjer berikande, bÄde för de deltagande barnen och förÀldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, dÀr förÀldrarnas engagemang Àr förknippat med nÄgot jobbigt. Denna studies syfte Àr att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina förÀldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien pÄ analyser av enkÀter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i Äldrarna 10 - 12 Är. Ett av de resultat som redovisas i studien Àr, att mÄnga av de tillfrÄgade spelarnas förÀldrar Àr och tittar pÄ trÀningar och matcher.

Bakgrund: Syftet med studien var att undersöka svenska fotbollsspelares rörelsemönster och kravprofil för att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrÀning och dessutom analysera prioriteten och vÀrdet av den hÀr trÀningen i den vetenskapliga litteraturen, i trÀnarutbildningen och i praktiken. Metod: Begreppet snabbhetstrÀning har analyserats utifrÄn tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utförandets perspektiv. Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inom omrÄdet. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrÄn Svenska Fotbollförbundets trÀnarutbildning och det Praktiska utförandet har analyserats genom en intervjustudie med representativa trÀnare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har stÀllts mot varandra i en modell som skall ses som en kunskapsstege dÀr information och kunskap skapas genom forskning, dÀr utbildningen fungerar som lÀnk och dÀr det praktiska utförandet speglar den kunskapsinhÀmtning och kompetensutveckling som skett över tid. Resultat: Explosiviteten kan bevisligen ökas vÀsentligt genom funktionell trÀning. BÄde forskningen och kurslitteraturen till trÀnarutbildningen visar att förbÀttringar kan nÄs genom isolerad snabbhetstrÀning i t.ex. sprintövningar eller genom relevant styrketrÀning men att det mest optimala Àr att trÀna snabbhetsförmÄgan i fotbollsspecifika situationer med boll.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka jĂ€mstĂ€lldheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberĂ€ttelser med fokus pĂ„ jĂ€mstĂ€lldheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen Ă€r att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frĂ„gor som har med jĂ€mstĂ€lldhet och idrott att göra pĂ„ daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frĂ„gestĂ€llningar innehar en vital karaktĂ€r i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen gĂ„r Ă„t ?rĂ€tt hĂ„ll?, det vill sĂ€ga att idrottslivet blir mer jĂ€mstĂ€llt? Är det nĂ„got eller nĂ„gra omrĂ„de som Ă€r sĂ€rskilt förbisedda och/eller vĂ€lutformade nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor? Finns det nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv? Dessa frĂ„gor utgör bara ett par exempel pĂ„ fundamentala frĂ„gestĂ€llningar i denna kontext. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ metod tillĂ€mpats med inriktning mot livsberĂ€ttelse.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

Utbudet och anvÀndningen av kosttillskott bland idrottare Àr stor trots att fÄ vetenskapliga bevis finns gÀllande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har Àven visat att det finns risker med anvÀndning av kosttillskott dÄ det kan pÄverka hÀlsa och prestationsförmÄga negativt. Orsaker till anvÀndandet av kosttillskott bland idrottare anges frÀmst vara i syfte att öka prestation, hÀlsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartlÀggning över intag av kosttillskott hos idrottare samt att ta reda pÄ vilka attityder de har till anvÀndning av kosttillskott. Syftet innefattade Àven om attityderna pÄverkade anvÀndningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan mÀn och kvinnor bland annat gÀllande Äsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.EnkÀtundersökningen, dÀr 98 lagidrottande mÀn och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte anvÀnde kosttillskott.De frÀmsta orsakerna till att de inte anvÀnde kostillskott var att de ansÄg sig fÄ ett fullgott energi- och nÀringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansÄg sig ha tillrÀcklig kunskap om för- och nackdelar.